Borderline

En blogg från en anhörig till en borderlinesjuk

Sida 2 av 3

Hur kan jag hjälpa mitt barn med borderlinediagnos?

Hur kan jag hjälpa mitt barn med borderlinediagnos?

“Mitt barn har fått diagnosen borderline. Vad ska jag göra nu?

Många familjer känner sig hopplösa och rädda när ett barn i familjen får en diagnos. Den första frågan som dyker upp brukar vara ”Vad kan jag göra för att hjälpa mitt barn?” Om du befinner dig i en liknande situation fins det en hel del du kan göra.  Här följer fem olika steg som kn hjälpa barn med borderline att lättare hantera sin vardag.

1. Lär dig så mycket du kan om borderline.

Genom att lära dig om borderline blir det lättare att förstå varför ditt barn reagerar som det gör i olika situationer. Det blir också lättare att förutsäga vilken sorts reaktion du kan förvänta dig. Det blir lättare att känna empati med ditt barn. Din kunskap kommer också att få ditt barn att känna sig tryggare eftersom barnet ser att du förstår honom/henne. På biblioteket kan man låna böcker om borderline och det finns mycket information på internet.

Dialektisk Beteendeterapi är den primära behandlingsformen för barn och vuxna med borderline. Genom att du lär dig hur terapin fungerar kan du  skapa en terapeutisk miljö hemma och på så sätt hjälpa ditt barn att träna hela dagarna. Det hjälper också resten av familjen att få ett gemensamt språk och en gemensam struktur som gör att ni alla kan hantera bergodalbanan av känslor.

2. Ta hand om dig själv.

Det kan bli så att du lägger alla dina tanka och all din energi på att ta hand om ditt borderline barn. Det kan vara en grogrund för frustration, förakt och tillslut att du blir utbränd. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv. Inte minst för din egen skull men också för att visa ditt barn hur man tar hand om sig själv och hur man ska göra för att må bra. Här är några förslag på vad du kan göra.

a) Ta det inte personligt.

Som förälder är det lätt hänt att man frågar sig ”Vad gjorde jag för fel?” Du har förmodligen inte gjort något fel alls. Du har gjort så gott du kan utifrån dina förutsättningar.  Barn med borderline har en inneboende känslighet mot känslor. En del vuxna är helt enkelt inte tillräckligt känsliga själva för att kunna lära ett sådant barn hur man ska hantera plötsliga känslostormar.

b) Gå med i en stödgrupp

Det kan vara svårt för vänner och släktingar att förstå vad du går igenom. Det är viktigt att ha någon att prata med som är i samma situation, någon som vet hur det är. .Det kan vara skönt att veta att du inte är ensam.

c) Träna på känslomässigt oberoende.

Ett problem som barn med  borderline uppvisar. är brist på känslomässig kontroll. Kraftiga humörsvängningar och en ostabil självbild kan vara otroligt påfrestande för omgivningen. Det är viktigt att inte bli medberoende och ställa upp som känslomässig papperskorg dag ut och dag in. Då blir man snabbt utbränd. Träna på att identifiera dina egna känslor så att du kan förhindra att bli ”smittad” av ditt barns känslostormar. Då kan du finnas där som en trygg vuxen och hjälpa ditt barn genom frustrationen utan att bli lika frustrerad själv.

e) Se till att hålla dig pigg och frisk.

Ett sätt att hjälpa ditt barn är att vara fysiskt aktiv och tänka på vad du äter och hur du sover. Att äta regelbundet och sova 7-9 timmar varje natt kan lindra symtomen avsevärt för personer med borderline. Genom att förgå med gott exempel kan du lära ditt barn goda och sunda vanor. Låt bli att ta droger eller dricka alkohol. Alla former av droger påverkar borderline personer mycket mer än andra personer och där för är det så viktigt att lära sitt barn att hålla sig borta från alla droger och gifter som påverkar hjärnan däribland även koffein som finns i energidricka.

3. Se barnet bakom diagnosen.

En diagnos kan hjälpa dig att förstå ditt barn men en diagnos kan också vara stigmatiserande.

Använd diagnosen för att få förståelse för ditt barn, och som en hjälpa att utveckla empati och medkänsla för ditt barn men försök sedan att se bortom diagnosen. Säg till ditt barn ”Jag älskar dig men inte ditt uppförande.

4. Fokusera på kommunikation och bekräftelse.

Att handskas med någon som lider av borderline kräver tydlig kommunikation. Barnet behöver få sina känslor bekräftade för att känna sig trygg och för att själv lära sig att känna igen sina känslor. När ditt barn är på väg att få ett utbrott säg till barnet ”Jag ser att du är på väg att bli arg, stämmer det?” Du hjälper då ditt barn att sätta ord på sina känslor och tillslut kan barnet själv känna igen känslorna och hantera dem på ett konstruktivt sätt.

5. Lär dig att visa kärlek medan du upprätthåller gränser.

Du kanske tror att du måste välja mellan att älska ditt barn eller upprätthålla regler och gränser. Det behöver inte vara så. Du kan upprätthålla gränser och älska ditt barn samtidigt.

Här är några saker du ska tänka på.

1) Involvera ditt barn och se till att ni är överens om reglerna och konsekvenserna om reglerna bryts.

2) Förbered ditt barn ordentligt om en regel behöver ändras. Tala om varför och diskutera när det ska börja gälla.

3) Inga tomma hot! Säg inte att du ska ge ditt barn ett straff som sedan uteblir.

4) Håll ut. Att vara konsekvent ger ditt barn en känsla av trygghet. Håll ut, ge inte upp även om ditt barn bryter mot samma regel 15 gånger samma dag. Att vara uthållig är det enda som hjälper i längden. Låtsas att ni tävlar i envishet och ge dig tusan på att vinna. Se till att alltid dela ut det straff ni kommit överens om. Varje gång ditt barn bryter mot reglerna. utan undantag. Detta hjälper också ditt barn att känna sig trygg.

5) Ha nolltolerans mot våldsamt beteende.

Nu har du fått några tips och råd för hur du ska kunna hjälpa ditt barn och din familj att finna lugn, ro och harmoni. Att få diagnosen borderline är ingen dödsdom. Det är bara en riktningsvisare som visar dig vägen till vilken hjälp just ditt barn behöver. Alla människor har saker de är bra på och andra saker de är mindre bra på. Barn med borderline behöver lära sig känna igen sina känslor och hur de ska hantera dem.  Svårare än så behöver det inte vara.

Kan man bota Borderline? – Behandling

Borderline, vad är det?

Det finns flera benämningar av diagnosen EIPS eller borderline personlighetssyndrom. Orsaken att det heter olika beror på att vården använder olika diagnosmanualer.

Symptom

Den som har borderline har ofta starka känslor som växlar snabbt, ett väldigt svängigt humör. Personen kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt som att skada sig själv. Det är också vanligt att borderlinepersoner har svårigheter i nära relationer.

Borderline behandling

Borderline behandling

För att få diagnosen Bordeline ska flera av följande symptom stämma in på personen i fråga:

  • Personen har en stark rädsla att bli övergiven. Personen har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som  omgivningen uppfattar som överdriven.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

Att få diagnosen borderline behöver inte betyda att man alltid kommer att ha den. Många lär sig med tiden att hantera sina känslor och relationer och kan leva ett bra liv. Vad kan man då göra?

Vad kan jag göra själv?.

De allra flesta människor mår bra av att ha ett regelbundet liv med fasta rutiner. För den som har en humör känslighet kan det vara ännu viktigare. Du kan behöva vara noga med att äta regelbundet och sova tillräckligt många timmar. Känsligheten kan öka om du är hungrig, trött, törstig och göra det svårare för dig att stå emot impulser som kan skada dig eller någon annan.

Det är bra för din fysiska och psykiska hälsa om du är regelbundet rör på kroppen. Att träna två till tre gånger i veckan är ett effektivt sätt för att minska ångest, nedstämdhet och andra obehagliga känslor. Undvik däremot intensiv träning för att gå ner i vikt eller behålla en låg kroppsvikt.

Undvik alkohol, andra droger och lugnande läkemedel

Det är viktigt att avstå från alkohol eller andra droger. Även om du kan känna en lättnad för stunden, gör det att du i längden får svårare att hantera obehagliga känslor. Undvik också lugnande eller smärtstillande läkemedel av de sorter som kan leda till ett beroende. Du som vill prata med någon om alkohol eller ditt drickande kan ringa Alkohollinjen.

Medveten närvaro och kreativitet kan hjälpa som borderline behandling

Många känner att meditation eller annan träning i medveten närvaro eller mindfulness kan göra att symtomen för borderline minskar. Det är metoder som kan hjälpa till att bli medveten om sitt beteende, sina tankar och känslor. Att pröva medveten närvaro eller mindfulness i sin borderline behandling kan vara ett bra sätt för att komma igång med en förändring.

Känslighet kan ofta höra ihop med en kreativ förmåga. Att få skapa genom att exempelvis skriva, måla eller göra musik kan vara ett bra sätt att hantera svåra känslor.

Vilken hjälp och behandling kan man få från vården?

Dialektisk beteendeterapi

Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi där man får lära sig att hantera sina tankar och känslor på ett sätt som hjälper till att göra så att man  mår bättre. En grund i DBT är att acceptera de känslor och tankar man har. Man får lära sig att känslor inte är farliga och att de går att kontrollera. Man får också träna på att förändra beteenden som kan vara ett hinder i vardagen och i kontakten med andra. Tanken är att man ska få en bättre livskvalitet genom att lära sig nya sätt att hantera olika situationer.

Mindfulness och borderline behandling

Medveten närvaro eller mindfulness är en annan behandling som kan hjälpa den som har  emotionell instabilitet att bli medveten om hur man kan göra för att stå ut med starka känslor. Genom att lära sig hur kroppen reagerar fysiskt på olika känslor får man hjälp att identifiera vilka känslor man känner och då behöver man inte vara rädd för dem. Mindfullness lär ut hur man lyssnar på sin kropp och flyttar sitt fokus inåt.

 borderline behandling

Borderline behandling

Mentaliseringsbaserad terapi

Mentaliseringsbaserad terapi, MBT, är en form av terapi som har tagits fram speciellt för behandling vid borderline. Terapin ska hjälpa personen att öka sin förmåga att tolka både sina egna och andra människors handlingar. På så sätt kan man lära sig att förstå bättre  andra mår och reagerar. Mentaliseringsbaserad terapi handlar om att stärka upplevelsen av sig själv och lära sig att skapa trygga relationer. I terapin får man framförallt prata om hur man tänker och tolkar det man gör.

Läkemedel för Borderline behandling

En del mår bäst helt utan läkemedel. Andra kan behöva antidepressiva eller stämningsstabiliserande läkemedel som bordeline behandling och i vissa fall antipsykotiska mediciner för att må bättre. Ibland kan du behöva läkemedel under svåra tider i ditt liv men klarar dig utan när du mår bättre igen. Det finns flera olika mediciner som en läkare kan skriva ut och som ger snabb lindring. Jag rekommenderar dig att kontakta en behörig läkare. För er som har det extra jobbigt så finns det idag en del som sjukvården kan göra. Det kan även löna sig att kolla upp vad andra länder har för botemedel och borderline behandling. I de flesta fall så sätter svensk sjukvård upp ett tak för vad vård får kosta för en medborgare. Är den för dyr så kommer man inte kunna få tillgång till den helt enkelt.  Ett bra tips är alltså att börja titta lite utomlands för botemedel och borderline behandling. Detta gäller inte bara borderline behandling utan sjukvården generellt.

De 10 viktigaste symptomen för en Borderline diagnos

De tio viktigaste symptomen för en Borderline diagnos 

 Borderline personlighetssyndrom, också kallat emotionellt instabilt personlighetssyndrom, är ett syndrom som medför att en person hanterar starka känslor på ett sätt som kan vara skadligt för personen. Personer med Borderline personlighetssyndrom kan även uppleva svårigheter med relationer och det är viktigt att få en diagnos för att kunna få hjälp att hantera sina känslor och nära relationer. Genom att få en diagnos kan du eller din närstående få verktyg för att kunna leva ett bra liv. Om flertalet av de tio viktigaste borderline symptomen överensstämmer med din eller din närståendes situation så kan det vara bra att söka vidare vård.

  1. Starka rädslor för att bli övergiven

Personer med borderline symptom känner ofta en stor rädsla för att bli övergivna och gör stora ansträngningar för att undkomma separationer. Det kan till exempel manifesteras genom att personen ständigt behöver bekräftelse från en partner eller en chef eller att personen är osäker på vem den är utanför en relation. Det kan även leda till att personen själv väljer att avsluta relationer för att undgå att bli den som blir övergiven. Det förekommer även att personer hotar med att de ska skada sig själva om de blir lämnade.

  1. Ofta återkommande känsla av tomhet

En vanlig borderline symptom är att många upplever att de är djupt olyckliga och har ett “svart hål” inombords. Många kan känna sig väldigt ensamma och missförstådda och vara osäkra på vilka de egentligen är.

Borderline symptom

Borderline symptom

  1. Dålig självkänsla

Vissa personer med Borderline symptom kan ha väldigt låg självkänsla och uppleva att de inte är värda att bli älskade. Det finns även dem som upplever att de inte är värda att få äta eller att de måste förtjäna saker genom goda prestationer. Andra varierar mellan att uppleva att de är bäst och bättre än alla andra till att uppleva att de är värdelösa.

  1. Svårigheter att kontrollera ilska

Personer med Borderline symptom kan ha lätt att bli väldigt arga och agera på ett sätt som andra anser vara oproportionerligt i förhållande till orsaken. Det kan yttra sig genom att skrik, hot eller våldsamheter. Utbrotten åtföljs ofta av skamkänslor och ånger.

  1. Upplevelse av starka känslor som kan förändras snabbt är typiska bordeline symptom

Många pendlar snabbt från en känsla till en annan. Till exempel från starka känslor av glädje i en stund till en stark känsla av nedstämdhet i nästa stund. Personen har ofta svårigheter att förstå varför känslorna förändras.

  1. Upplevelse av paranoida tankar eller upplevelse av saker som sker som overkliga

Personer med borderline symptom kan uppleva att de själv, deras omgivning eller händelser är overkliga eller inte berör dem. De kan även ha paranoida tankar om att de bli förföljda eller är hotade av någon. De kan få tankar om att någon försöker förstöra för dem.

  1. Impulsivitet i destruktiva områden, som t.ex. sex, droger, mat eller bilkörning

Destruktiv impulsivitet kan vara ett borderline symptom, med detta menas att göra något utan att tänka på de negativa konsekvenser handlingen kan leda till. Det kan till exempel yttra sig genom oskyddat sex med främlingar, hetsätning, droganvändning eller vårdslös bilkörning. Det kan vara skadligt både för den mentala och fysiska hälsan.

Bordeline symptom

Bordeline symptom

  1. Återkommande självmordstankar, självskadebeteende, hot om självmord, eller självmordsförsök är typiska borderline symptom 

Personer med Borderline självskadar i stor utsträckning och många har tankar på självmord eller försöker ta sitt liv.

  1. Saknar gråskalor och nyanser

Saker ses som bra eller dåligt, rätt eller fel och nyanser saknas hos någon med borderline symptom. Även känslor för andra personer kan förändras snabbt, från att starkt beundra någon till att förakta samma person.

  1. Stormiga relationer

Personer med Borderline symptom kan variera sina värderingar, planer, känslor och åsikter väldigt snabbt och det leder ofta till bråk och dramatik. Många har även svårt att lita både på sig själv och andra vilket gör relationer besvärliga.

Summering

Ja, här tittade vi på 10 vanliga borderline symptom som personer med störningen ofta upplever. Det finns fler borderline symptom men jag har försökt att titta på de som jag upplever som vanligast förekommande.

Anhörig till någon med borderline – Hjälp och stöd att få

Är du anhörig till någon som har borderline? För hjälp och stöd finns det flera anhörigetsföreningar.

Det kan vara mycket påfrestande att leva med en person som har borderline. Sök dig därför till en anhörigförening för att dela tankar och känslor eller till sjukvården om du mår dåligt. Det kan vara skönt att prata med andra anhöriga och få tips, råd och stöd från varandra.

Den förening som jag har fått mest hjälp av är ANBO. Oerhört hjälpsamma och förstående förening som dessutom bjuder in många intressant föreläsare till sina möten. De finns i Stockholm men du kan kontakta dem ändå om du inte bor där.

Jag har försökt att hitta fler anhörigföreningar i Sverige men de som jag har hittat verkar ha lagt ned sin verksamhet eller har inte varit kontaktbara av olika skäl. Har ni något bra tips på någon förening någonstans i Sverige som varit till hjälp om du är anhörig till någon med Borderline? Här gärna av dig då genom att skriva i kommentarsfältet.

Anhörigföreningar

AnBo är en förening för dig som är anhörig eller närstående till någon med instabil emotionell personlighet, Borderline.

Föreningen bildades 2003 av anhöriga som upplevde ett stort behov av stöd till denna målgrupp. Anhöriga upplever idag att kunskapen om borderline är väldigt varierande inom sjukvården och i övriga samhället. Vad man får för hjälp och stöd, antingen man är drabbad eller anhörig, skiljer sig till stor del beroende på var man bor och till vilket sjukvårds-/upptagningsområde man är ansluten.

 

 

 

De 30 vanligaste frågorna om borderline

De 30 vanligaste frågorna om borderline.

Jag google runt på internet häromdagen och läste om Borderline. Jag slogs av att det finns väldigt många frågor som anhöriga och drabbade har om sjukdomen. Jag såg heller ingen riktigt bra sammanställning över dessa. Hittade jag svar så var de utspridda. En del på svenska och en del på engelska. Jag tänkte att varför inte sätta samman en lista med de vanligaste frågorna och göra en artikel om det på Borderline bloggen. Voilá. Här är resultatet.

1) Hur uppkommer borderline? Hur får någon det?

Svar: Forskarna är inte helt överens om hur borderline uppkommer. Det finns viss forskning som stödjer att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön också spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn.

2) Hjälper meditation mot borderline?

Svar: Medveten närvaro eller mindfulness är en form av meditation som kan hjälpa den som har emotionell instabilitet att bli medveten om hur man ska göra för att stå ut med starka känslor. Eftersom många människor med borderline har en tendens att fastna i starka känslor och har svårt att ta sig loss kan mindfulness hjälpa personen att kliva år sidan och se på sina känslor utifrån. De förutfattade meningarna kan då ifrågasättas. Kanske säger personen till sig själv ” Bara den som är svag blir ledsen!”. I stället för att bara acceptera att man känner sig ledsen känner sig personen både ledsen och skamsen. Mindfulness handlar om att ta ett par minuter när man stannar upp och upplever världen runt omkring utan att döma den. Man ska fundera över vad sinnena upplever i form av smaker, lukter, temperatur, hörselintryck och hur det känns i kroppen. Man får inte sätta känslonamn på sina förnimmelser utan ska definiera dem med vad man fysiskt upplever. Man kan alltså inte säga ”jag känner mig ledsen.”, utan får i stället försöka förklara hur det känns, ont i magen, klump i halsen, dunkande panna och så vidare. Då kommer man bort från värderingarna och kan börja göra något för at ändra på de fysiska förnimmelserna.

3) Varför har anhöriga så stora problem med Borderlinepersoner?

Svar: Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring.

4) Borderline, varför får man det?

Svar: : Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. sannolikt ä det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline.

borderline

 

5) Vad är de största likheterna mellan borderline och psykopater?

Svar: Psykopater och Borderlinepersoner har många likheter. Störningen hos båda tar sig väldigt ofta samma uttryck och bottnar ofta i en historia av olika trauman. Men för kvinnor med psykopati demonstrerar hon inte bara några av personlighetsdragen hos en borderline personlighet, hon har också starka psykopatiska drag närvarande. Personer med psykopati liksom de med borderline brukar ofta bli väldigt involverade i personer runt  omkring dem och tar gärna an deras personlighet. Dock brukar det ske av olika anledningar. En psykopat gör det av manipulativa skäl, för personlig vinning. Är det något som de vill ha så tar de på sig en mask och manipulerar omgivningen på ett sådant sätt att resultatet blir som de vill. För en borderlineperson så kan det yttra sig och se ut på exakt samma sätt men orsaken är oftast av andra orsaker. En borderlineperson brukar också ta på sig en mask. De gör det dock i ett försök att passa in, att bli accepterad. De behöver denna acceptans av omgivningen för att veta att de är ok och att de skall bli omtyckta. Svaret i denna frågan är tagen från denna text som jag rekommenderar. Jag har också sett texter och hört från anhöriga samt har egna erfarenheter att borderline också manipulerar sin omgivning för egen vinning. Det kan bero på att de vill bli accepterade men vägen dit kan ibland vara både manipulativ och brutal. Här är en annan bra källa som försöker reda ut begreppen. Jag skall villigt erkänna att jag många gånger trott att de personen jag har i min omgivning som är borderline faktiskt är pyskopat istället. Jag tror inte det finns en tydlig gräns för detta och diagnoserna överlappar mycket.

6) Borderline, i vilken ålder får man det?

Svar: I forskning har man sett att man ibland kan se de personlighetsdrag som senare i livet utvecklas till en personlighetsstörning redan hos barn. Men personlighetsstörningsdiagnoserna får inte sättas på barn, utan bara på vuxna. Anledningen till det är att man inte har utvecklat någon stabil personlighet förrän man är vuxen. Speciellt i tonåren är det mycket vanligt att man har symtom som liknar olika personlighetsstörningar. Inte för att man faktiskt är personlighetsstörd, utan för att dessa symtom är en del av utvecklingen mot den vuxna identiteten. Som tonåring är det fullt naturligt att ha ett svängigt humör och svårt att kontrollera sina impulser.  Ofta drabbas man av den första kärleken i livet – och det ska kännas starkt! Ofta lever man också (helt naturligt) ett turbulent liv, där kompisar och partners byts ut, man byter skola, kanske flyttar hemifrån och så vidare. Då är det också naturligt att kastas mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, på ett sätt som man kanske inte gör på samma sätt när man sitter i sitt radhus, med sitt fasta jobb och sitt äktenskap. Om dessa turbulenta tendenser kvarstår när man blir vuxen och man fortsätter att vara en tonåring fast man är 30 är det läge att söka hjälp och se om det kan vara så att man har borderline.

7) Hur bemöter man en person med borderline?

Svar: En person med borderline behöver väldigt tydliga regler och riktlinjer. Man kan se det som att när det kommer till känslor, relationer och humör är de fortfarande fast i tvåårstrottsen. De testar alla gränser som finns. Om man hela tiden har detta i bakhuvudet blir de lättare att förstå hur en borderlineperson fungerar. När de uppför sig illa är det för att de behöver kärlek, närhet och bekräftelse. Man måste vara väldigt tydlig mot en borderlineperson. Man måste hela tiden markera att man inte accepterar våld och hot. Man måste också markera att raseriutbrott och fula ord inte är något man tänker lyssna på. Samtidigt är det viktigt att bekräfta att man ser att personen mår dåligt. Ett exempel är att säga ”Jag förstår att du inte mår bra just nu men jag tycker inte om när du kastar omkull möblerna så där och jag tänker inte acceptera att du kallar mig……. Jag tycker om dig precis som du är och vill jättegärna vara din vän/bror/syster/mamma/flickvän men jag tycker inte om hur du uppför dig. Ta din ilska och gå någon annanstans och kom tillbaka när det har gått över.” Då har du markerat att uppförandet inte är OK men samtidigt bekräftat att du tycker om personen i fråga.

8) Hur botar man borderline?

Svar: För att bli av med borderline behöver man professionell hjälp. Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi som ofta används för att hjälpa personer med borderline. Då får man lära sig att hantera sina tankar och känslor på ett sätt som hjälper en att må bättre. En grund i DBT är att acceptera de känslorna och tankar man har. Det är viktigt att man lär sig att känslor inte är farliga och att de går över efter ett tag.  Samtidigt får man lära sig olika sätt att hantera dem som fungerar i vardagen. Att lära sig att man inte behöver agera på alla sina känslor utan att bara acceptera dem och låta dem vara är en viktig del av behandlingen. Man får också träna på att förändra beteenden som kan vara ett hinder i vardagen och i kontakten med andra. Tanken är att man ska få en bättre livskvalitet genom att lära sig nya sätt att hantera olika situationer.

9) Hur diagnostiseras borderline?

Svar: Borderline diagnostiseras av en utbildad terapeut. Det går till så att man träffas och terapeuten ställer en massa frågor till den som söker hjälp. Det är som en intervju utifrån ett färdigt formulär som terapeuten utgår från. Svaren på frågorna utvärderas sedan och används för att ställa en diagnos. I bland vill terapeuten gärna träffa någon anhörig till personen som söker hjälp för att höra hur de upplever personen i fråga.

10) Hur går man vidare från en borderlinerelation?

Svar: Det finns många saker att tänka på när man har vart tillsammans med en borderlineperson. Först är det själva uppbrottet som är kritiskt. Eftersom en borderlineperson har svårt att kontrollera sitt humör är det viktigt att uppbrottet sker på ett säkert sätt. Det bästa är om du har förberett din flytt i smyg så att du har en ny bostad och allt sådant klart. När du väl flyttar se till att göra det när din partner inte är hemma och se till att det går fort. Om du hellre vill flytta när din partner är hemma så att ni kan prata om möbler och annat så se till att ha en utomstående där som hjälper dig med flytten. Många personer med den här diagnosen har lättare att kontrollera sitt humör i närhet av främlingar. Lämna inte kvar något som är av personligt värde. Det är inte helt otänkbart att din partner skulle hålla dessa saker som gisslan för att kunna ha en fortsatt relation med dig eller rent av förstöra sakerna för att hämnas på dig. När du väl har flyttat är det viktigt att du ger dig själv tid (minst två månader) att tänka över din relation. Du behöver komma fram till vad det var som fick dig att välja en partner med borderline från första början. Du behöver komma på strategier för hur du skall göra för att inte välja en likadan partner i framtiden. Det kommer även att ta tid att helt lämna relationen för din före detta partner kommer förmodligen att göra allt i sin makt för att få dig tillbaka. Var beredd på att hen kan komma att kontakta dina arbetskamrater och vänner, även familjemedlemmar, i ett försök att smutskasta dig. Det kan vara bra att förbereda släkt och vänner på detta innan du bryter med din partner. Du kommer att behöva allt stöd du kan få.

11) Varför är borderline så illa för anhöriga?

Svar: Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring. För syskon kan det vara jobbigt att ett syskon hela tiden behöver mest uppmärksamhet och kan börja slåss eller kasta saker om de upplever att det andra syskonet får uppmärksamhet. Att hela tiden behöva stå tillbaka och behöva utstå våld om man inte gör det är inte roligt.

12) Bör man gifta sig eller bli ihop med en borderlineperson?

Svar: Om man överväger att starta ett förhållande med någon som har borderline är det viktigt att läsa på om diagnosen innan. Du måste veta vad du ger dig in på. Att vara tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom, oavsett vilken, är inte som att vara tillsammans med en person utan psykiska problem. Genom att läsa på kan du bilda dig en uppfattning om i fall du kan ställa upp på de problem som kan komma med diagnosen. Kan du t.ex. stå ut med att din partner har ett enormt bekräftelsebehov? Kan du tänka dig att svara på 15 SMS om dagen och att din partner blir jättearg eller galet orolig om du inte svara direkt, även om du sitter i möte eller är på spa med väninnorna? Bara du vet vad som väntar och kan svara ”ja, det går jag med på” på alla de beteenden som följer med diagnosen så kan du absolut inleda ett förhållande med någon som har borderline. Se bara till att du vet vad du gör, för det är inte samma sak som ett förhållande med en frisk person.

13) Hur kan man hjälpa någon med borderline?

Svar: Det första man ska göra är att uppmuntra personen i fråga att söka professionell hjälp. Om personen redan har fått hjälp och går i terapi kan man hjälpa dem genom att finnas där när de behöver det. Borderlinepersoner har ett enormt bekräftelsebehov och uttrycker detta på ett ibland ganska klumpigt sätt. De kan t.ex. säga åt dig att dra åt h-vete när de egentligen menar ”Tycker du om mig nog att stanna kvar trotts att jag ber dig dra åt skogen?” Genom att inte nappa på dessa utbrott utan i stället lugnt och sansat förklara för personen att ”Jag tycker om dig precis som du är. Vill du hitta på något i helgen?” så har du hjälpt personen jättemycket. Personer med den här diagnosen behöver tonvis med uppmuntran från sin omgivning och behöver ständigt få bekräftat att de duger och att de är omtyckta. Kan du hjälpa till med det så hjälper du personen att må bättre.

14) Hur känns det att ha borderline?

 Svar: En person med borderline känner ofta att de inte duger. De har en väldigt negativ självbild och känner att ingen tycker om dem. Borderlinepersoner har även mycket svårt att lita på att vänner och släktingar ska stanna kvar hos dem. Dessutom har en person med borderline svår separationsångest. Blotta tanken på att bli lämnad av vänner eller en partner kan vara rent outhärdlig. Lägg sedan till ett mycket svårkontrollerat humör. En person med borderline kan bli arg som en tvååring i värsta trotsåldern för småsaker. Ofta är personen medveten om att beteendet inte är OK men kan inte stoppa sig själv. Många med borderline vittnar om att de skäms för sitt beteende.

15) Borderline, vad betyder det? Vad är borderline syndrom?

Svar: Borderline eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är en inte en psykisk sjukdom utan kallas för en personlighetsrubbning.  Vanliga symtom vid borderline är:

  • Personen har svår separationsångest. Personen har förvirrade tankar och känslor inför sig själv. Hen upplever ofta att självbilden inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om hen.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet, att hen inte duger något till.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som omgivningen uppfattar som överdriven.  Allt är svart eller vitt. En person kan inte vara snäll ibland och dum ibland. Det är antingen eller som gäller.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • Personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

16) Hur sårar man någon med borderline?

 Svar: Det är väldigt lätt att såra någon med borderline. Oftast är man inte ens medveten om att man har sårat personen i fråga innan det är för sent. Personer med borderline är väldigt lättstötta eftersom de har så lågt självförtroende och en väldigt negativ självbild. Minsta lilla ord kan förvridas till att betyda något negativt utan att det var så du menade. Att umgås med någon som har borderline är lite som att vandra genom ett minfält. Man vet aldrig när det smäller. Det bästa är att ställa in sig på att man kommer att såra personen i fråga många gånger och inte förebrå sig själv när det händer. Be om ursäkt för missförståndet men ha i bakhuvudet att du inte har gjort något fel. Det går inte att förutsäga vad som kommer att såra en person med borderline.

17) Hur tänker någon med borderline?

 Svar: En person med borderline känner ofta att de inte duger. De har en väldigt negativ självbild och känner att ingen tycker om dem. Borderlinepersoner har även mycket svårt att lita på att vänner och släktingar ska stanna kvar hos dem. Dessutom har en person med borderline svår separationsångest. Blotta tanken på att bli lämnad av vänner eller en partner kan vara rent outhärdlig. Lägg sedan till ett mycket svårkontrollerat humör. En person med borderline kan bli arg som en tvååring i värsta trotsåldern för småsaker. Ofta är personen medveten om att beteendet inte är OK men kan inte stoppa sig själv. Många med borderline vittnar om att de skäms för sitt beteende. Ofta tänker personer med borderline att ingen tycker om dem. Minsta småsak (som att ett svar på ett SMS dröjer i 10 minuter) kan leda till tankar som ”Han svarar inte, han har tröttnat på mig!” Eller ”Han har säkert hittat någon annan och tröttnat på mig!” Att personen i fråga kanske står i duschen och inte kan svara är inget som en borderlineperson tänker på. Att hela tiden tänka negativt vid minsta lilla är typiskt för en person med borderline.

18) Hur skyddar man sig bäst om någon har borderline?

 Svar: Enda sättet att skydda sig helt är att hålla sig borta från personer med borderline. Har man fått en vän med den här störningen är det bästa att klippa banden helt och undvika all form av kontakt. Byt telefonnummer om du måste och blockera personen på alla sociala medier. Var beredd på kontaktförsök via arbetskamrater, släktingar och gemensamma vänner. Håll dig undan och berätta för alla i din närhet att du inte önskar ha kontakt med den här personen.  Är det en nära släkting eller om det finns andra anledningar som gör att detta inte är möjligt måste du sätta upp tydliga gränser gentemot personen i fråga. Berätta tydligt vad som är acceptabelt beteende och vad som inte är det. Var hård och acceptera inte några avsteg från reglerna. Personer med borderline är experter på att tänja på gränserna. De är som tvååringar som testar vart gränsen går. Räkna med att personen i fråga kommer att fortsätta testa dina gränser för all framtid så var beredd på att vara uthållig och envis.

19) Är Borderline genetiskt eller något som är inlärt?

Svar: Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. sannolikt ä det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline.

20) Hur vanligt är borderline? Hur vanligt är borderline i Sverige?

Svar: Det är beräknat att mellan 40 000–70 000 personer i Sverige har diagnosen borderline. Varje år får ca 350 personer i Sverige diagnosen borderline enligt en rapport som socialstyrelsen tagit fram åt Dagens Nyheter år 2012. Det faktiska antalet i dag är alltså något högre än dessa siffror. Det är vanligare att kvinnor får diagnosen än män. De som får diagnosen är oftast mellan 18–34 år.

21) Hur många har borderline?

Svar: Det är beräknat att mellan 40 000–70 000 personer i Sverige har diagnosen borderline. Varje år får ca 350 personer i Sverige diagnosen borderline enligt en rapport som socialstyrelsen tagit fram åt Dagens Nyheter. Det är vanligare att kvinnor får diagnosen än män. De som får diagnosen är oftast mellan 18–34 år. Bara i USA beräknas de finnas ca 4 miljoner människor med borderline. 75% av dem är kvinnor.

22) Hur yttrar sig borderline? Hur märker man det?

Svar: Borderline är en psykisk sjukdom som innebär att personen som är drabbad har svårt med relationer till andra människor. De har ett enormt bekräftelsebehov och är ofta en stor påfrestning för sin omgivning. Här är några drag som forskarna är överens om utmärker en person med borderline:

  • Personen har svår separationsångest. Personen har förvirrade tankar och känslor inför sig själv. Hen upplever ofta att självbilden inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om hen.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet, att hen inte duger något till.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som omgivningen uppfattar som överdriven.   Allt är svart eller vitt. En person kan inte vara snäll ibland och dum ibland. Det är antingen eller som gäller.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • Personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

23) När går borderline över?

Svar: Med intensiv terapibehandling av en utbildad terapeut kan symtomen lindras så pass att en person med borderline kan leva ett normalt liv. Det krävs dock många timmar i terapi för att lära sig att hantera sina känslor och sina vanföreställningar. Man måste programmera om hjärnan så att den slutar tro det värsta i alla situationer. Man behöver också träna upp sin impulskontroll. Det går inte att ”bota” borderline men det går att lära sig att ta kontrollen över sitt liv och sina känslor. Räkna med att det tar minst ett år innan man har full kontroll och att återfall efter det är mycket vanliga.

24) Vad är skillnaden mellan en psykopat och en borderline?

Svar: Jag hittade en artikel här som behandlar denna fråga. Läsvärd.

25) Varför finns anhörigföreningar för borderlineanhöriga?

Svar: Anhörigföreningar för personer som har en släkting eller partner med borderline är till för att skapa en trygg plats där anhöriga kan få prata om sjukdomen och dess konsekvenser. Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring. För syskon kan det vara jobbigt att ett syskon hela tiden behöver mest uppmärksamhet och kan börja slåss eller kasta saker om de upplever att det andra syskonet får uppmärksamhet. Att hela tiden behöva stå tillbaka och behöva utstå våld om man inte gör det, är inte roligt. På anhörigträffarna träffar man andra personer i samma situation. Där kan man få prata om problemen med andra som förstår hur det är. Att känna att man inte är ensam i en situation är till stor hjälp för många.

Borderline

 

26) Vad är skillnaden på bipolär och borderline?

Svar: Att vara bipolär kallas även för att vara manodepressiv och betyder att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad.
Manisk är samma sak som att vara glad och uppåt och tro att allt man gör kommer att gå bra hur galet det än är. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem på jobbet eller i sin privata ekonomi. Man kanske startar ett företag och säger upp sig från jobbet utan att veta om företaget kommer att gå bra eller inte. Alla runt omkring kan se att det är galentyg men inte den som är inne i en manisk period.
När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt.
Varför man får bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt, men man vet att både arv och miljö spelar in. Förmodligen är flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De som är bipolära har en rubbning i tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. Om man har ärvt denna känslighet i hjärnan löper man en större risk att få sjukdomen om man råkar ut för saker som är psykiskt påfrestande.

Borderline är en annan psykisk sjukdom som framförallt innebär att man har problem med humörsvängningar, separationsångest och ett stort behov av yttre bekräftelse till följd av dåligt självförtroende och en negativ självbild. Många med borderline tycker så illa om sig själva att de funderar på att ta sitt eget liv. Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det finns viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman, pappan eller båda. Det finns en störning i hjärnans förmåga att hantera signalsubstanser i synapserna. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon förmodligen att överföra detta till sina barn. Sannolikt är det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline. Ett barn som föds utan denna avvikelse i hjärnans funktion kan däremot klara sig från att utveckla borderline även om uppväxtmiljön är allt annat än optimal. Troligast är alltså att genetik och miljö i samspel orsakar borderline.

27) Varför heter det borderline? Var kommer ordet ifrån?

Svar: Ordet ”Borderline” introducerades först i USA 1938. Det var en term som användes av psykiatriker för att beskriva personer som låg på gränsen mellan olika diagnoser, mestadels psykos och neuros. Vid den tidpunkten behandlade men människor med neuros men inte de med psykos. Det har förändrats mycket sedan dess.

28) Varför ökar borderline? Ökar borderline bland människor?

Svar: Forskarna är inte helt ense om varför diagnosen borderline ökar, men ATT den ökar det är alla överens om. Det finns många faktorer som kan spela in. Det kan bero på att fler söker hjälp i dag och att de därför får diagnosen. Det kan också bero på att terapeuterna har blivit bättre på att ställa diagnos nu när det finns två tydliga dokument med frågor att utgå från. En tredje teori är att det helt enkelt blivit vanligare att människor utvecklar borderline på grund av ändrade livsvillkor. Förr i tiden hade många människor även i Sverige fullt upp med att arbeta och tjäna nog med pengar så att de kunde få mat på bordet. Man hade inte tid att tänka så mycket. Nu för tiden har de flesta inte det bekymret utan nästan alla i Sverige har tid över till att analysera sina liva, grubbla och fundera. Det skulle kunna vara så att alla människor skulle må bra av att inte gå runt och fundera så mycket utan bara vara glada för livet som det är och ta dagen som den kommer.

29) Kan barn få borderline?

Svar: Det finns forskare som anser att det är i barndomen och i den tidiga anknytningen till föräldrarna som grunden läggs till om man som vuxen kommer att utveckla borderline eller inte. I forskning har man sett att man ibland kan se de personlighetsdrag som senare i livet utvecklas till en personlighetsstörning redan hos barn. Men personlighetsstörningsdiagnoserna får inte sättas på barn, utan bara på vuxna. Anledningen till det är att man inte har utvecklat någon stabil personlighet förrän man är vuxen. Speciellt i tonåren är det mycket vanligt att man har symtom som liknar olika personlighetsstörningar. Inte för att man faktiskt är personlighetsstörd, utan för att dessa symtom är en del av utvecklingen mot den vuxna identiteten. Som tonåring är det fullt naturligt att ha ett svängigt humör och svårt att kontrollera sina impulser. Ofta drabbas man av den första kärleken i livet – och det ska kännas starkt! Ofta lever man också (helt naturligt) ett turbulent liv, där kompisar och partners byts ut, man byter skola, kanske flyttar hemifrån och så vidare. Då är det också naturligt att kastas mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, på ett sätt som man kanske inte gör på samma sätt när man sitter i sitt radhus, med sitt fasta jobb och sitt äktenskap. Om dessa turbulenta tendenser kvarstår när man blir vuxen och man fortsätter att vara en tonåring fast man är 30 är det läge att söka hjälp och se om det kan vara så att man har borderline.

30) Vilka drabbas av borderline? Finns det en gemensam nämnare?

Svar: Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman, pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. Sannolikt är det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline. Ett barn som föds utan denna avvikelse i hjärnans funktion kan däremot klara sig från att utveckla borderline även om uppväxtmiljön är allt annat än optimal. Troligast är alltså att genetik och miljö i samspel orsakar borderline.

Hoppas att du hade glädje av den här texten och att några av dina frågor fick ett svar. Nu vet du nog tillräckligt om diagnosen borderline för att veta hur du ska gå vidare. Kanske är det någon specifik fråga du vill fördjupa dig i, eller något sidospår du vill utforska. Hur som helst har du nu påbörjat din resa mot kunskap om ett komplext psykiskt tillstånd. Den kunskapen har du glädje av resten av livet.

Jag är dålig på att skriva själv så jag har tagit hjälp av en frilansskribent. Jag korrekturläser alla artiklarna innan de publiceras men det kan finnas faktafel och annat som inte stämmer. Jag tar inget ansvar för detta. Uppsök alltid en komptent läkare om du har frågor rörande Borderline.

Böcker och artiklar om Borderline

Böcker och artiklar om Borderline

Jag kommer lägga upp dessa böcker inom kort här på Bordeline blogg men jag gör en enkel länk till en annan sida först tills jag hunnit med detta.

Böcker och artiklar om Borderline

Ett möte med en borderline – psykopat –

Ett möte med en borderline – psykopat –

1 – Första mötet, trevlig, pratglad, forskar fram svagheter för att användas senare.

2 – Hjälpsam och ivrig, tar över vardagssysslor, sår här sina första frön för att skapa ett beroende.

3 – Pratar gärna illa om andra och framställer sig själv som den som blivit förorättad.

4 -Tidigare liv döljs, kommer det ändå på tal är det mesta osanningar.

5 – Om någon utomstående antyder något negativt är denna en idiot och ingen att lyssna på.

6 – Släkt och vänner i offrets tidigare liv får många nya fel och brister, umgänget med dessa bryts  av antingen offret eller dem själva.

7- Vännerna blir färre och färre. Antingen pga av att den drabbade inte törs eller inte får träffa dessa och höra vad de tycker eller tänker. Detta orsakar ännu mer smärta då kontrollen över dessa inte kan ”hanteras” som tidigare.

8- Anhöriga som fortsätter att bry sig orsakar psykopaten obehag och ilska. Dessa utesluts snart även dessa och bidrar till isoleringen.

9. Isoleringen är fullbordad.

Varför är Borderline mer vanligt bland kvinnor än män?

Ungefär 75 procent av de personer som diagnostiseras med Borderline Personality Disorder (BPD) är kvinnor enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM-IV).

Det finns många teorier om varför det är så. Vissa psykiatriker tillskriver denna trend av genetiska eller hormonella skäl, som associerar BPD hos kvinnor med svåra fall av premenstruell spänning.

Andra skyller på BPD vid tidig incest, andra sexuella övergrepp eller posttraumatisk stressstörning (PTSD). Annat trauma, som en förödande separation som ett resultat av en död, avslag eller övergivelse från en förälder, kan vara orsaken.

Varför är Borderline mer vanligt bland kvinnor?
Varför är Borderline mer vanligt bland kvinnor?

Och en annan teori är att kvinnor helt enkelt diagnostiseras med Borderline – BPD, medan symtomen hos män helt enkelt går obemärkt, odiagnostiserad eller misstänker något annat. Sexuella övergreppsteorin tenderar att få mest uppmärksamhet.

En studie i American Journal of Psychiatry fann mycket högre nivåer av Borderline Personality Disorder – liksom PTSD – bland kvinnor som upplevde sexuella övergrepp som barn. Incestuous abuse uppträder cirka 10 gånger oftare hos kvinnor än män, och cirka 75 procent av kvinnor med Borderline BPD har fysiskt eller sexuellt missbrukats enligt studien.

Sådant tidigt missbruk tenderar att skapa en känsla av utsatthet som kan göra det svårt för dessa kvinnor att lita på män. Det kan också skapa överdriven uppmärksamhet mot sexualitet och en skadad självbild som är karakteristiska symptom på kvinnor med Borderline (BPD).

Andra teorier om varför BPD händer oftare hos kvinnor än män innefattar följande:

  • Borderline Personality Disorder sker oftare hos kvinnor eftersom de är socialiserade för att vara mer beroende av andra (ett symptom på BPD) och kan vara känsligare för avslag.
  • Mentalhälsopersonal och terapeuter som diagnostiserar kvinnor med BPD kan vara förspända. Studier visar att kliniker är mer benägna att diagnostisera BPD hos kvinnor än män, även i situationer där patientprofiler endast skiljer sig från kön.
  • Män är mindre benägna att söka psykologisk hjälp än kvinnor, vilket gör dem mindre benägna att diagnostiseras.
  • Män kan behandlas för alkoholism eller missbruk, medan kvinnor är mer benägna att få behandling för BPD.
  • Män med BPD (Borderline) är mer benägna att hamna i fängelse, medan kvinnor med BPD hamnar i behandlingscentra och mentalvårdssystemet.

Boderline Youtube – Videos om borderline

Här har jag listat ett antal videos om Borderline på Youtube. Personligen så gillar jag att både läsa och titta på videos när jag vill lära mig mer om ett ämne. Youtube börjar få mer och mer intressant information och i vissa fall kan man slippa att läsa sig till kunskap i ämnen. Inom Borderline så är vi inte riktigt där ännu men inom några år så kan det finnas tillräckligt med material för att kunna helt slippa att läsa om man nu skulle vilja det. Personligen så gillar jag båda.

Här är några av dessa videos om Borderline. Jag rekommenderar att göra en färsk sökning och se om det kommit något nytt på Youtube om Borderline.

 

Missa inte dessa filmer om Borderline. De är också sevärda.

Varför får någon Borderline?

Om du eller någon som står dig när har Borderline (BPD), ja då kanske du undrar vad som orsakade det eller vad du kan skylla på. Utvecklingen av denna sjukdom är komplex, och det finns sannolikt en rad olika personlighetdrag som orsakar detta – och du bör vara säker på att det inte kommer att vara möjligt att bara skulle på en enda sak. De flesta experter tror att Borderline utvecklas som ett resultat av biologiska, genetiska och miljömässiga faktorer. Det är dock viktigt att komma ihåg att de exakta orsakerna till Borderline inte är kända ännu. Just nu är det teorier som visserligen har en del stöd men ändå inte tillräckligt och helt avgörande. Mer forskning behövs för att bestämma hur och varför de faktorer som diskuteras nedan är relaterade till BPD och Borderline.

Potentiella Miljöorsaker till Borderline

Det finns starka bevis för att stödja en länk mellan störande och jobbiga barndomsupplevelser, särskilt med vårdgivare och BPD. De typer av erfarenheter som kan vara associerade med BPD inkluderar:

  • Fysiska och sexuella övergrepp
  • Tidig separation från vårdgivare
  • Emotionell eller fysisk försummelse
  • Okänslighet från föräldrar
Miljöorsaker till Borderline
Miljöorsaker till Borderline

Det anses att en växelverkan mellan biologiska faktorer (diskuteras nedan) och en ogiltiggörande barndomsmiljö kan fungera tillsammans för att predisposera en person att utveckla Borderline. En känslomässigt ovaliderande miljö är mijö där ett barns känslomässiga behov inte uppfylls.

En känslomässigt ovaliderande miljö är inte alltid uppenbar för dem som har upplevt det eller för andra runt omkring dem. Dessa smärtsamma upplevelser kan vara dolda och till och med förklädda som beröm. Det är viktigt att komma ihåg att inte alla som har Borderline har haft dessa typer av barndomsupplevelser (även om ett stort antal har). Även om en person har dessa typer av erfarenheter, betyder det inte att de kommer att ha Borderline. Återigen är det troligt att en kombination av faktorer, snarare än en enda orsak, är ansvarigt för de flesta fall av personlighetsstörning såsom i Borderline.


Potentiella genetiska och biologiska Orsaker till Borderline

Medan tidiga studier visade att Borderline tenderar att finnas i familjer, för en tid var det inte känt om detta berodde på miljöpåverkan eller på grund av genetiken. Det finns nu några bevis för att genetiska faktorer utöver miljön spelar en viktig roll.

I synnerhet har studier visat att en variation i en gen som styr hur hjärnan använder serotonin (en naturlig kemikalie i hjärnan) kan vara relaterad till Borderline. Det verkar som om individer som har denna specifika variation av serotoningenen kan vara mer benägna att utveckla Borderline om de också upplever svåra barndomshändelser (till exempel separation från stödjande vårdgivare). En studie visade att apor med serotonin-genvariationen utvecklade symptom som liknade Borderline, men bara när de togs från sina mammor och de växte upp i mindre vårdande miljöer. Apor med genvariationen som tagits fram genom vårdande mammor var mycket mindre benägna att utveckla Borderline-liknande symtom.

Dessutom har ett antal studier visat att personer med Borderline har skillnader i både hjärnans struktur och hjärnfunktionen. Borderline har förknippats med överdriven aktivitet i delar av hjärnan som styr upplevelse och uttryck av känslor. Till exempel har personer med Borderline mer aktivering av det limbiska systemet, ett område i hjärnan som kontrollerar rädsla, ilska och aggression, än människor utan Borderline. Detta kan relateras till de känslomässiga instabilitetssymptomen hos Borderlinemänniskor. Nyare studier är också associerade med hormonet oxytocin och utvecklingen av Borderline.

biologiska Orsaker till Borderline
biologiska Orsaker till Borderline

Summering av orsakerna till att någon får Borderline

Som nämnts ovan finns det mycket att lära sig om orsakerna till Borderline och det är troligt att det är en kombination av faktorer snarare än någon specifik upptäckt som kan leda till störningen. Forskning pågår och förhoppningsvis kommer vi att lära oss mer under de närmaste åren.

Att förstå orsakerna kan bidra till att förebygga störningen, särskilt hos dem som har en genetisk eller biologisk förutsättning för sjukdomen. Som det är nu är en ovalidiserande miljö skadlig för ett barn oavsett om det ökar sannolikheten för Borderline i framtiden eller inte, och det är viktigt för terapeuter att vara uppmärksam på detta hos barn. Eftersom en ovaliderande miljö kan döljas, med många kommentarer som förefaller vara kommentarer av beröm på ytan, kan känslor lätt misstas som en överkänslighet från barnets sida snarare än en brist på känslighet hos förälderns sida. Det är viktigt för vuxna som upplevt känslomässigt ovalidering som barn att lära känna skillnaden mellan att validera och att inte göra det för att elminera denna fara.

Borderline
Borderline
« Äldre inlägg Nyare inlägg »

© 2019 Borderline

Tema av Anders NorenUpp ↑