Vad är borderline?

Det finns flera benämningar av diagnosen borderline personlighetssyndrom eller EIPS. Orsaken att det heter olika beror på att vården använder olika diagnosmanualer. EIPS är den engelska benämningen och står för Emotional Instabil Personality syndrome.

Vilka symtom har den som lider av borderline?

Den som har borderline har ofta starka känslor som växlar snabbt, ett väldigt svängigt humör. Personen kan ofta försöka att hantera starka känslor genom ett beteende som kan bli destruktivt som att skada sig själv. Det är också vanligt att borderlinepersoner har svårigheter i nära relationer, till exempel med kamrater i skolan eller arbetskamrater. Humöret kan påverkas av saker som andra människor kanske inte skulle reagera på alls eller mycket mindre än en person med borderline. Många som lider av borderline tycker att allt i världen är svart eller vitt, de har svårt att se de grå nyanserna. Antingen är något roligt eller tråkigt, det finns inget där emellan. En person kan vara snäll eller dum, aldrig både och.

Hur får man diagnosen borderline personlighetssyndrom?

Det är en psykolog som ställer diagnosen EIPS eller borderline. Ett barn kan få diagnosen om barnets föräldrar vänder sig till BUP (Barn och ungdomspsykiatrin). En vuxen kan själv söka hjälp hos en psykolog antingen privat eller genom landstinget. Psykologen kommer att ställa en rad frågor till patienten utifrån ett frågeformulär som är knutet till just den här diagnosen. Sedan utvärderar psykologen svaren på frågorna och gör en bedömning.  För att få diagnosen ska fem eller fler av följande symtom finnas.

  • Personen har en stark rädsla att bli övergiven. Personen har förvirrade tankar och känslor inför dig själv. Du upplever ofta att din självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som omgivningen uppfattar som överdriven.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

Vad kan man göra som förälder om ens barn har fått diagnosen borderline?

Här följer 5 konkreta tips på hur du som förälder kan hjälpa ditt barn med borderline att hantera humörsvängningarna och de olika situationer som gör att humörsvängningarna uppstår.

1. Lär dig så mycket du kan om borderline.

Genom att lära dig om borderline blir det lättare att förstå varför ditt barn reagerar som det gör i olika situationer. Det blir också lättare att förutsäga vilken sorts reaktion du kan förvänta dig. Det blir lättare att känna empati med ditt barn. Din kunskap kommer också att få ditt barn att känna sig tryggare eftersom barnet ser att du förstår honom/henne. På biblioteket kan man låna böcker om borderline och det finns mycket information på internet.

Dialektiska Beteendeterapi är den primära behandlingsformen för barn och vuxna med borderline. Genom att du lär dig hur terapin fungerar kan du skapa en terapeutisk miljö hemma och på så sätt hjälpa ditt barn att träna hela dagarna. Det hjälper också resten av familjen att få ett gemensamt språk och en gemensam struktur som gör att ni alla kan hantera bergodalbanan av känslor. Förmodligen hjälper de er också att förutse vilka situationer som kommer att orsaka humörsvängningar och kan då undvika dem.

2. Ta hand om dig själv.

Det kan bli så att du lägger alla dina tanka och all din energi på att ta hand om ditt borderline barn. Det kan vara en grogrund för frustration, förakt och tillslut att du blir utbränd. Därför är det viktigt att du tar hand om dig själv. Inte minst för din egen skull men också för att visa ditt barn hur man tar hand om sig själv och hur man ska göra för att må bra. Här är några förslag på vad du kan göra.

a) Ta det inte personligt.

Som förälder är det lätt hänt att man frågar sig “Vad gjorde jag för fel?” Du har förmodligen inte gjort något fel alls. Du har gjort så gott du kan utifrån dina förutsättningar.  Barn med borderline har en inneboende känslighet mot känslor. En del vuxna är helt enkelt inte tillräckligt känsliga själva för att kunna lära ett sådant barn hur man ska hantera plötsliga känslostormar.

b) Gå med i en stödgrupp

Det kan vara svårt för vänner och släktingar att förstå vad du går igenom. Det är viktigt att ha någon att prata med som är i samma situation, någon som vet hur det är. .Det kan vara skönt att veta att du inte är ensam.

c) Träna på känslomässigt oberoende.

Ett problem som barn med borderline uppvisar. är brist på känslomässig kontroll. Kraftiga humörsvängningar och en ostabil självbild kan vara otroligt påfrestande för omgivningen. Det är viktigt att inte bli medberoende och ställa upp som känslomässig papperskorg – dag ut och dag in. Då blir man snabbt utbränd. Träna på att identifiera dina egna känslor så att du kan förhindra att bli “smittad” av ditt barns känslostormar. Då kan du finnas där som en trygg vuxen och hjälpa ditt barn genom frustrationen utan att bli lika frustrerad själv.

e) Se till att hålla dig pigg och frisk.

Ett sätt att hjälpa ditt barn är att vara fysiskt aktiv och tänka på vad du äter och hur du sover. Att äta regelbundet och sova 7–9 timmar varje natt kan lindra symtomen avsevärt för personer med borderline. Genom att förgå med gott exempel kan du lära ditt barn goda och sunda vanor. Låt bli att ta droger eller dricka alkohol. Alla former av droger påverkar borderline personer mycket mer än andra personer och där för är det så viktigt att lära sitt barn att hålla sig borta från alla droger och gifter som påverkar hjärnan däribland även koffein som finns i energidricka.

3. Se barnet bakom diagnosen.

En diagnos kan hjälpa dig att förstå ditt barn men en diagnos kan också vara stigmatiserande.

Använd diagnosen för att få förståelse för ditt barn, och som en hjälpa att utveckla empati och medkänsla för ditt barn men försök sedan att se bortom diagnosen. Säg till ditt barn “Jag älskar dig men inte ditt uppförande.

4. Fokusera på kommunikation och bekräftelse.

Att handskas med någon som lider av borderline kräver tydlig kommunikation. Barnet behöver få sina känslor bekräftade för att känna sig trygg och för att själv lära sig att känna igen sina känslor. När ditt barn är på väg att få ett utbrott säg till barnet “Jag ser att du är på väg att bli arg, stämmer det?” Du hjälper då ditt barn att sätta ord på sina känslor och tillslut kan barnet själv känna igen känslorna och hantera dem på ett konstruktivt sätt.

5. Lär dig att visa kärlek medan du upprätthåller gränser.

Du kanske tror att du måste välja mellan att älska ditt barn eller upprätthålla regler och gränser. Det behöver inte vara så. Du kan upprätthålla gränser och älska ditt barn samtidigt.

Här är några saker du bör tänka på.

a) Involvera ditt barn och se till att ni är överens om reglerna och konsekvenserna om reglerna bryts.

b) Förbered ditt barn ordentligt om en regel behöver ändras. Tala om varför och diskutera när det ska börja gälla.

c) Inga tomma hot! Säg inte att du ska ge ditt barn ett straff som sedan uteblir.

d) Håll ut. Att vara konsekvent ger ditt barn en känsla av trygghet. Håll ut, ge inte upp även om ditt barn bryter mot samma regel 15 gånger samma dag. Att vara uthållig är det enda som hjälper i längden. Låtsas att ni tävlar i envishet och ge dig tusan på att vinna. Se till att alltid dela ut det straff ni kommit överens om. Varje gång ditt barn bryter mot reglerna. utan undantag. Detta hjälper också ditt barn att känna sig trygg.

e) Ha nolltolerans mot våldsamt beteende.

Vad kan man göra om man själv har fått diagnosen borderline?

Om du har fått diagnosen borderline i vuxen ålder eller misstänker att du har den finns det en rad konkreta saker du kan göra för att hjälpa dig själv. Du bör självklart söka hjälp hos en psykolog, men det finns andra saker du kan göra som också är till stor hjälp i din vardag. Här följer några tips på saker som kan göra ditt liv mycket enklare och mycket mindre ångestfyllt.

1) Börja träna. Det kan låta banalt, men det är faktiskt vetenskapligt bevisat att många psykiska besvär, humörproblem i synnerhet, lindras av träning. Du behöver få upp pulsen ordentligt i minst 30 minuter 3–4 ggr/vecka för att nå önskad effekt. Träning frigör ett ämne som kallas serotonin (må bra hormon) i hjärnan. Faktiskt samma hormon som frigörs när du blir kär. Detta hjälper dig att förbränna ett annat hormonkortisol (stresshormon). Att ständigt gå runt med förhöjda halter av kortisol i kroppen orsakar depression och humörsvängningar. Precis det som människor med borderline ska försöka bli av med. Många säger “Jag vill inte träna det är jobbigt!”. Jag väljer att se på det så här: Om du får diagnosen diabetes skulle du då säga “jag vill inte ta insulin, det är jobbigt!” Eller skulle du acceptera att utan insulin så blir jag sjuk alltså biter jag i det sura äpplet och tar insulinet?   Det här är precis samma sak fast i stället för diabetes har du borderline och medicinen heter träning.

2) Skaffa dig fasta rutiner. Åter igen, kanske inte det roligaste i världen att ruta in hela sitt liv efter ett schema men det är en mycket effektiv hjälp för personer med borderline. Att äta på bestämda tider varje dag utan undantag och att tänka på att äta bra mat hjälper dig med att hålla blodsockret i schack. Ett lågt blodsocker kan få vem som helst att surna till men för någon med borderline kan det vara förödande. Lågt blodsocker kan orsaka utbrott som tar timmar att komma över och då har blodsockret sjunkit ännu mer. Tillslut känner du inte att du är hungrig längre utan blir i stället trött och kanske illamående. Då är det svårt att hitta lust och ork att stoppa i sig något. Ett tips om du har hamnat i den situationen är att äta lite godis eller något annat med mycket socker. När du väl fått upp blodsockret har du energi nog att äta riktig mat som tar dig upp på banan igen. Glöm bara inte bort att äta riktig mat så fort du orkar.

Fasta rutiner runt sovandet är också viktigt. Sätt upp regler för dig själv när du ska stänga av mobilen på kvällen och exakt klockslag när Tv:n ska stängas av. Personer med borderline behöver sova mellan 7–9 timmar varje natt för att må bra. Att undvika alla former av bildskärmar minst 30 minuter innan du går och lägger dig hjälper hjärnan att ställ in sig på att det snart är dags att sova. Då frigör hjärnan melatonin som gör att du kan somna. Det starka ljuset från bildskärmar (TV, dator, surfplatta, mobiltelefon) får hjärnan att tro att det är mitt på dagen och då blockerar den utsöndrandet av melatonin.  Om du har en bestämd tid varje kväll när du går och lägger dig ställer kroppen in sig på det och efter en vecka eller två börjar du bli trött vid det klockslaget alldeles självmant.

En del personer kan tycka det är skönt att ruta in hela sin dag i ett schema. På så sätt har de full kontroll hela tiden och vet vad som kommer att hända. Det lindrar oro och ångest väldigt effektivt.

3) Lär känna din kropp. Försök med hjälp av mindfulness eller meditation att komma i kontakt med dig själv. Försök att lära dig hur olika känslor känns rent fysiskt i kroppen. Oro kan kännas som magont, ilska kan börja i fötterna för att vandra upp genom benen och explodera när det når magen. Ångest kan kännas som om det kryper i benen och du har svårt att sitta still. Identifiera hur de olika känslorna känns i just din kropp. När du kan känna igen de olika känslorna kan du också identifiera dem och sätta namn på dem. När du kan identifiera dem kan du börja lära dig att motarbeta dem. Tillslut kan du kontrollera dem helt och hållet. Det finns människor som kommit så långt att de betecknas som botade.

4) Undvik alla former av droger. Tyvärr är droger i det här fallet ett vidare begrepp än bara droger som är förbjudna (hasch, amfetamin, kokain, ecstasy). Människor som har borderline behöver hålla sig borta från ALLA droger även de som är tillåtna. Koffein (kaffe och energidricka), alkohol (vin, öl, cider och sprit) och receptbelagda men lagliga mediciner som ändrar humöret. Hjärnan hos personer med den här diagnosen är överkänslig mot alla droger som påverkar hjärnans kemi. Dessa personer blir mycket mer påverkade än de flesta andra. En burk Red Bull är ingen match för en tonåring utan borderline medans en burk Red Bull för någon med diagnosen kan skapa ångest, oro och ett riktigt berg och dalbana av känslor.

Vilken hjälp finns det/ hur behandlar man borderline personlighetssyndrom?

Dialektisk beteendeterapi (DBT)

Den amerikanska professorn Marsha Linehan är grundaren av DBT. Terapiformen har använts i Sverige sedan 1998.  Idag är det den behandling för emotionellt instabil personlighetsstörning med störst vetenskapligt stöd (den behandling som forskarna har kommit fram till fungerar bäst) och som används mest. I behandlingen har Linehan flätat ihop inlärningsteori (konsten att bryta gamla mönster och lära sig nya) med dialektisk filosofi och zenbuddistisk filosofi. Dialektisk filosofi är konsten att diskutera. Terapeuten ställer motargument till dina påståenden och tillsammans diskuterar ni och kommer till nya insikter. Zenbuddistisk filosofi har sina rötter i buddismen som är en religion som återfinns i framförallt Thailand, Japan, Tibet och Kina. Zenbuddism handlar om att genom meditation upptäcka vad som är viktigt i livet och komma till insikt om sig själv. Västerländsk psykoterapi möter alltså här österländsk filosofi. Behandlingen syftar först och främst till att minska självmords- och självskadebeteende. I behandlingsarbetet är terapeuten ömsom stödjande och ömsom krävande. Meningen med terapin på kort sikt är att du ska lära dig alternativa sätt att hantera ditt liv så att det fungerar i vardagen. Sätt som förhoppningsvis fungerar bättre än tidigare strategier (eftersom den som går i terapi har sökt hjälp får man ju utgå från att det finns något i deras liv som inte fungerar så bra).  På längre sikt syftar behandlingen till att lära dig hantera hela din vardag på ett bra sätt och skapa en meningsfull tillvaro och i slutändan helt bota dig.

Enkelt förklarat skulle man kunna säga att den här terapiformen går ut på att hjälpa dig hitta de rutiner i vardagen som du behöver för att må bra samt lära dig att känna igen dina känslor så att du kan ta kontroll över dem.

Mentaliseringsbaserad terapi (MBT)

Mentaliseringsbaserad terapi är en form av psykoterapi som syftar till att öka människors förmåga att vara uppmärksamma på egna och andras känslor, reaktioner, motiv och tankar. Mening är också att duska få lära dig att reflektera över andra människors känslor. Du får helt enkelt lära dig att känna igen känslor hos andra personer och du får lära dig att sätta dig in hur andra personer kan tänkas känna. Det är vetenskapligt bevisat att de personer som lider av borderline ha svårigheter inom just dessa områden. De tär därför de ofta har det svårt med nära relationer både privat och i arbetslivet. De kan helt enkelt inte förstå hur andra tänker och det skapar förvirring och kan medföra att borderline personer upplevs som oförskämda, dryga och ibland rent elaka.  De menar oftast inget illa. De förstår helt enkelt inte bättre och blir ledsna av att missförstås hela tiden.  Den här terapiformen har (särskilt om man börjar redan i tonåren) visat sig väldigt effektiv.

Slut ord om borderline.

Att få diagnosen borderline är ingen dödsdom. De är inte ens ett kroniskt tillstånd utan är fullt möjligt att bota. Man kan se det som en brist i utbildningen. Precis som man kan lära sig multiplikationstabellerna med hård träning och envishet kan man lära sig att känna igen känslor hos sig själv och andra. Genom att lära sig så mycket som möjligt om vad som kännetecknar personer med den här diagnosen kan man lära sig att undvika fallgroparna och leva ett fullgott liv. Man kan lära sig att ta kommandot över sitt humör och sina känslor. Men det är inte lätt. Det kräver hårt arbete och envishet. Är du bara beredd att göra jobbet går det att göra något åt situationen oavsett hur den ser ut för just dig.

Borderline

borderline

Borderline blogg

borderline

Borderline medicin

borderline

Borderline anhörig

borderline

Mer om borderline

Nedan är från en tidigare artikel om borderline och jag repeterar en del av texten ovan.

Borderline är en s.k. personlighetsstörningar som ofta leder till att man tar självmord till följd av självskadebeteende. Därför är det väldigt viktigt att upptäcka dem som har borderline så tidigt som möjligt för att dem ska kunna få hjälp. Som tur är finns det botemedel även om det tar tid. Inom tio år så blir 75% av med diagnosen om dem bara får rätt behandling. Misstänker du att du har borderline bör du därför genast söka upp ett sjukhus eller annan plats där du kan få hjälp.

Symptom:

Självskadebeteende

Att ha borderline brukar visa sig i en hel del olika symptom. Ett exempel på detta som vi redan har nämnt är ett självskadebeteende. Detta brukar manifestera sig i att dem som lider av diagnosen ofta försöker eller lyckas ta sitt eget liv. Ungefär 10% av alla som lider av borderline gör detta.

Men bara för att man inte försöker ta självmord betyder inte det att man inte har ett självskadebeteende. Många bordeline människor brukar till exempel skära sig själva eller missbruka droger och alkohol. Det finns många exempel inom borderline på dessa självskadebeteenden och det tillkommer ständigt nya exempel.

Instabila relationer:

På grund av detta självskadebeteende och även andra symptom brukar personer mer borderline ha rätt instabila relationer. Dem brukar till exempel vara livrädda för att bli övergivna och vill helst alltid ha folk runt sig. Har man planerat ett möte med en person som har borderline och kommer lite försent kan dem känna sig övergivna. För att undvika denna känsla av övergivenhet händer det ofta att personer som lider av borderline hotar att skada eller ta livet av sig själv ifall dem blir övergivna.

Har du borderline är du också väldigt känslig för förändringar i din omgivning och vissa skulle kalla dig för paranoid. Det är till exempel inte ovanligt att du kan se ett neutralt ansikte som ett argt ansikte eller påverkas mer av ordval. Mindre saker som en semester kan också påverka dig starkt om det betyder att du separeras från dem du står nära.

Självbild:

Som ni nog redan har märkt av dem andra symptomen har personer med borderline ingen bra självbild. I själva fallet är den ganska instabil, dem bet inte riktigt vem dem är. Dem känner ibland att dem helt enkelt inte existerar, detta är oftast till följd av av att dem känner sig övergivna.

Kognitiva besvär och borderline:

En av sakerna som många inte känner till är att den som lider av borderline ibland kan se hallucinationer vilket drabbar mellan 40 – 50% av alla som lider av diagnosen. Annars är paranoida tankar relativt vanliga men även andra kognitiva besvär som att verkligheten känns overklig och dissociation.

Affektiva besvär och borderline:

En person med personlighetsstörningen borderline har ofta ett instabilt humör och lider för det mesta av kraftiga humörsvängningar. Dessa brukar hända efter en extrem händelse, speciellt om personen upplever att han eller hon blivit övergiven eller har misslyckats. Dessa svängningar brukar vara mellan depression och ilska, att det svänger till en positiv känsla är ovanligare.

Bästa sättet att undvika dessa humörsvängningar är att försöka undvika extrema händelser så mycket som möjligt. Självklart är det omöjligt att undvika dem helt men du kan undvika dem flesta om du bara anstränger dig lite.

Detta är några av dem vanligaste symptomen som en person med borderline lider av men detta varierar självklart från person till person. Vissa människor har färre symptom medans andra har mer. Nu ska vi gå in lite mer på själva diagnostiken bakom borderline, vad läkarna gör för att komma fram till om en person har borderline eller inte.

Förekomst:

Varför vissa personer utvecklar personlighetsstörningar som borderline vet man faktiskt inte riktigt, det är ett ämne som det fortfarande forskas mycket på. Många anser att det beror på upplevelser när man var ung, speciellt traumatiska upplevelser. Andra håller dock inte med och menar istället att det har mycket att göra med genetiska faktorer. I dagsläget tror forskare att det är en kombination av dessa två saker som orsaker borderline och liknande personlighetsstörningar.

Man tror dock inte att en speciell typ av människor är troligare att utveckla borderline än andra. Det enda man har kommit fram till är att det i större grad är kvinnor som drabbas än män. Annars finns det inga likheter mellan personerna som har borderline, dem har alla olika bakgrunder och livshistorier.

Diagnostik av borderline:

Om en läkare misstänker att någon har borderline brukar man genomföra ett antal strukturerade eller semistrukturerade interjuver för att försöka få fram mer information om patienten. Det finns inga fysiska tester som kan vissa på borderline så man är fast med dessa psykiska tester.

Det finns hela 265 olika kombinationer av symptom som kan få läkarna att ställa en diagnos så variationen är stor. Detta gör det dock svårt att fastställa en diagnos men det finns två stora saker som man kollar på.

  • Har personen lidit av problemen och borderline länge?
  • Har personen problem inom flera områden?

Om dessa två stämmer överens på patienten brukar man kunna fastställa att dem har borderline. Dem vanligaste systemen för att fastställa om någon har borderline idag är att använda sig av DSM eller ICD (borderline).

DSM–5 (borderline):

Använder man sig av DSM-5 för att fastställa en diagnos har man en lista att följa. Uppfylls fem eller mer av kriterierna kan man säga att personen har borderline. Listan är som följande:

  • Stark rädsla för att bli övergiven
  • Ett mönster av instabila och intensiva relationer med andra människor som skiftar mellan överdriven beundran och idealisering, och nedvärdering.
  • Instabil identitet och självbild
  • Impulsiv i områden som är destruktiva
  • Återkommande självmordstankar, självmordsförsök eller hot om självmord
  • Kroniska tomhetskänslor
  • Återkommande ilska
  • Stressrelaterade paranoida tankar

Uppfylls fem eller fler av dessa punkter brukar man säga att personen har borderline och man brukar då erbjuda hjälp.

ICD–10 (borderline):

För att göra en diagnos med hjälp av ICD-10 delas en personlighetsstörning in i två olika kategorier, impulsiv och borderline. Den impulsiva karaktären har dålig impulsivkontroll samt också emotionell instabilitet. Borderline karaktären har detta men även mycket mer som självskadebeteende och instabila relationer till andra människor. På detta sätt kan du med ICD-10 göra en diagnos och komma fram till om en person lider av borderline eller inte.

Behandling av borderline:

Efter det att någon har fått diagnosen borderline brukar man så fort som möjligt försöka inleda en behandling för att hjälpa personen. Man vill också börja snabbt för att personen inte ska ha tid till att skada sig själv.

Det vanligaste och bästa sättet att behandla borderline är med hjälp av terapi. En utbildad terapist får helt enkelt prata med personen som lider av borderline. För att dämpa en del av symptomen skrivs också vissa läkemedel ut som antidepressiva, lugnande och neuroleptika tabletter. Dessa hjälper då personen att bli av med vissa symptom medans behandlingen pågår. Efter behandlingen är sedan meningen att personen ska klara att ta sig igenom livet själv utan dessa tabletter och utan sina tidigare symptom.

Denna behandling har visat sig vara mycket lyckad då hela 75% faktiskt blir helt botade från borderline. Inom 10 år brukar man säga att 75% är botade, det är ingen snabb behandling men eftersom den fungerar får den helt enkelt ta den tid som den tar tycker många.

Man kan säga att det finns två olika sätt att behandla borderline, två olika sorters terapi inom borderline som man brukar använda.

Dialektisk terapi:

DBT är en sorts terapi som många anser är den mest effektiva behandlingen för just borderline. Dock är terapin faktiskt användbar för att behandla andra personlighetsstörningar också. Det som DBT går ut på är i princip att bygga ett liv som är värt att leva, med andra ord få patienten att inse att självmord inte är en utväg. Terapeuten och patienten går igenom olika steg och sätter upp mål som tillexempel att byta ut ett negativt beteende mot ett positiv.  Efter att terapin är klar ska patienten må bättre och inte längre ha kvar sina destruktiva beteenden.

Mentaliseringsbaserad terapi och borderline:

MBT är en sorts terapi som utvecklades främst för att behandla borderline men precis som DBT används den idag även för att behandla andra psykiska sjukdomar. Det är en mycket effektiv form av terapi för att behandla just borderline och andra liknande sjukdomar. Eftersom terapin har visat sig vara effektiv är den relativt vanlig att använda när man ska behandla borderline.

Likheter mellan borderline och psykopat:

Det finns faktiskt en hel del likheter mellan att vara en psykopat och lida av borderline. Båda är psykiska åkommor och båda leder till att man lätt blir lite utstött ur samhället eftersom man inte är som alla andra.

En likhet är att den som lider av psykopati och Borderline inte är förmögen att känna ånger. En annan likhet är att dem flesta psykopater inte har en förmåga att kontrollera sina impulser. Detta är också fallet med väldigt många som lider av borderline.

Borderline är ingen trevlig åkomma och om man inte gör något åt sjukdomen kommer den bara att bli värre och värre. Därför är det viktigt att du uppsöker en terapist eller läkare om du misstänker att du lider av den. Känner du någon som du tror skulle kunna lida av sjukdomen är det bra om du först pratar med personen i fråga. Vill personen inte träffa en läkare har du två val. Antingen kontaktar du en läkare ändå eller så gör du ingenting. Du kan inte tvinga en person att få hjälp, du kan bara ge dem möjligheten.

Om personen dock försöker ta sitt liv är det en annan fråga. Då bör du omedelbart kontakta en läkare eller annan utbildad personal, annars kan det gå mycket illa. Det är då troligt att personen skrivs in och kommer få den professionella hjälp som behövs för att han eller hon ska börja må bra igen. Kom bara ihåg detta. Det är aldrig ditt fel om något händer, personen har själv gjort ett medvetet val. Skyll aldrig dig själv för det var inte ditt fel oavsett hur mycket det känns som att det var det.