Var smartare – parera borderline provokationer

Patienter som lider av borderline brukar generellt försöka provocera fram någon av dessa tre reaktioner i sina nära relationer: Orolig hjälplöshet, orolig skuldmedvetenhet och öppen fientlighet. Trots att de anstränger sig för att lyckas med detta så hoppas de egentligen att de ska misslyckas. Varje gång de lyckas framkalla en av dessa reaktioner så kommer de fortsätta med samma beteende. De kommer likaså sluta använda sig av beteenden som inte gav önskad effekt. Denna processen är enklast utförd om den diagnostiserade känt dig en längre tid. Detta innebär att de besitter mer kunskap om vad som provocerar just dig och hur man gör detta så effektivt som möjligt.

På grund av ett fenomen kallat ‘intervallsförstärkning’ är det värre att reagera på fel sätt ibland än att kontinuerligt reagera inkorrekt. Genom reagera fel ibland kommer de sträva efter att utlösa samma reaktion och få ”önskat” gensvar i större kapacitet. Att hålla sig till dessa riktlinjer är svårt och oftast krävs assistans av en behörig vårdgivare som är mer insatt i hur man hanterar diagnosen. Följande punkter avser hantering av vuxna som lider av borderline, i detta fall betyder vuxen över 23 år gammal. Riktlinjerna gäller nödvändigtvis inte i relationer mellan den diagnostiserade och dess föräldrar. Dessa relationer är mer komplicerade och kräver ofta hjälp i form av en behörig vårdgivare.

borderline provokationer

borderline provokationer

9 saker man inte skall göra:

  1. Försök inte tillfredsställa den missnöjde, speciellt inte om alla dina föreslagna lösningar nekas. Att fortsätta föreslå lösningar kommer troligen sluta med att ”den perfekta lösningen” är omöjlig att genomföra. Resultatet av detta blir ansträngning och nederlag.
  2. Gör inga uppoffringar för deras skull. Låna inte ut pengar för att de ska kunna ta sig ur en position de själva placerat sig i. Spendera inte stora delar av din tid genom att försöka tillfredsställa deras emotionella behov, särskilt inte om det innebär negativa konsekvenser i ditt privatliv. Gör inga överenskommelser om det är tveksamt om vederbörande kommer fullfölja sin del av avtalet.
  3. Bli inte defensiv och uppvisa ingen aggression. Undvik försök att försvara dig själv och argumentera inte med den diagnostiserade. Genom att försöka hävda dig själv ger du personen bekräftelse.
  4. Var inte fientlig. Avstå från att förolämpa och svära åt personen i fråga. Detta är helt onödigt och förvärrar bara situationen och personens syn av dig.
  5. Uppträd inte skyldig. Genom att agera skuldmedveten placerar du ansvaret hos dig att lösa upplevda problem och om du inte lyckas är det ditt fel.
  6. Tillåt dig inte att bli nedvärderad och respektlöst behandlad. Om de skriker, kränker eller fysiskt attackerar dig är det osannolikt att de plötsligt kommer sluta med beteendet av sig själva. Om du från början markerar att detta beteendet är oacceptabelt kommer det inte eskalera.
  7. Återgälda inte det dåliga uppförandet genom att bete dig på samma sätt. Trots att det kan vara svårt att ta emot dåligt beteende så är det ibland det bästa alternativet. Du kommer inte stoppa vederbörandes destruktiva beteende genom att bidra med mer smärta.
  8. Försök inte läxa upp personen i fråga. Oftast kan personen själv identifiera negativa vanor och influenser i sitt liv. Att t.ex. föreläsa om varför narkotika är dåligt är meningslöst. Vederbörande är med största sannolikhet kapabel att lista ut detta själv.
  9. Försök inte hjälpa den som inte vill bli hjälpt. Detta gäller personen som uttrycker sitt missnöje för diverse saker, men inte accepterar hjälp när den erbjuds. Genom att försöka hjälpa personen kommer du placera dig själv i en besvärlig position där du försöker ta ansvar för vad en annan vuxen människa gör. Detta kan innebära att du måste lägga dig i personliga konflikter, betala skulder eller till och med fysiskt avlägsna personen från somliga situationer.