De 30 vanligaste frågorna om borderline.

Jag google runt på internet häromdagen och läste om Borderline. Jag slogs av att det finns väldigt många frågor som anhöriga och drabbade har om sjukdomen. Jag såg heller ingen riktigt bra sammanställning över dessa. Hittade jag svar så var de utspridda. En del på svenska och en del på engelska. Jag tänkte att varför inte sätta samman en lista med de vanligaste frågorna och göra en artikel om det på Borderline bloggen. Voilá. Här är resultatet.

1) Hur uppkommer borderline? Hur får någon det?

Svar: Forskarna är inte helt överens om hur borderline uppkommer. Det finns viss forskning som stödjer att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön också spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn.

2) Hjälper meditation mot borderline?

Svar: Medveten närvaro eller mindfulness är en form av meditation som kan hjälpa den som har emotionell instabilitet att bli medveten om hur man ska göra för att stå ut med starka känslor. Eftersom många människor med borderline har en tendens att fastna i starka känslor och har svårt att ta sig loss kan mindfulness hjälpa personen att kliva år sidan och se på sina känslor utifrån. De förutfattade meningarna kan då ifrågasättas. Kanske säger personen till sig själv ” Bara den som är svag blir ledsen!”. I stället för att bara acceptera att man känner sig ledsen känner sig personen både ledsen och skamsen. Mindfulness handlar om att ta ett par minuter när man stannar upp och upplever världen runt omkring utan att döma den. Man ska fundera över vad sinnena upplever i form av smaker, lukter, temperatur, hörselintryck och hur det känns i kroppen. Man får inte sätta känslonamn på sina förnimmelser utan ska definiera dem med vad man fysiskt upplever. Man kan alltså inte säga “jag känner mig ledsen.”, utan får i stället försöka förklara hur det känns, ont i magen, klump i halsen, dunkande panna och så vidare. Då kommer man bort från värderingarna och kan börja göra något för at ändra på de fysiska förnimmelserna.

3) Varför har anhöriga så stora problem med Borderlinepersoner?

Svar: Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring.

4) Borderline, varför får man det?

Svar: : Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. sannolikt ä det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline.

borderline

 

5) Vad är de största likheterna mellan borderline och psykopater?

Svar: Psykopater och Borderlinepersoner har många likheter. Störningen hos båda tar sig väldigt ofta samma uttryck och bottnar ofta i en historia av olika trauman. Men för kvinnor med psykopati demonstrerar hon inte bara några av personlighetsdragen hos en borderline personlighet, hon har också starka psykopatiska drag närvarande. Personer med psykopati liksom de med borderline brukar ofta bli väldigt involverade i personer runt  omkring dem och tar gärna an deras personlighet. Dock brukar det ske av olika anledningar. En psykopat gör det av manipulativa skäl, för personlig vinning. Är det något som de vill ha så tar de på sig en mask och manipulerar omgivningen på ett sådant sätt att resultatet blir som de vill. För en borderlineperson så kan det yttra sig och se ut på exakt samma sätt men orsaken är oftast av andra orsaker. En borderlineperson brukar också ta på sig en mask. De gör det dock i ett försök att passa in, att bli accepterad. De behöver denna acceptans av omgivningen för att veta att de är ok och att de skall bli omtyckta. Svaret i denna frågan är tagen från denna text som jag rekommenderar. Jag har också sett texter och hört från anhöriga samt har egna erfarenheter att borderline också manipulerar sin omgivning för egen vinning. Det kan bero på att de vill bli accepterade men vägen dit kan ibland vara både manipulativ och brutal. Här är en annan bra källa som försöker reda ut begreppen. Jag skall villigt erkänna att jag många gånger trott att de personen jag har i min omgivning som är borderline faktiskt är pyskopat istället. Jag tror inte det finns en tydlig gräns för detta och diagnoserna överlappar mycket.

6) Borderline, i vilken ålder får man det?

Svar: I forskning har man sett att man ibland kan se de personlighetsdrag som senare i livet utvecklas till en personlighetsstörning redan hos barn. Men personlighetsstörningsdiagnoserna får inte sättas på barn, utan bara på vuxna. Anledningen till det är att man inte har utvecklat någon stabil personlighet förrän man är vuxen. Speciellt i tonåren är det mycket vanligt att man har symtom som liknar olika personlighetsstörningar. Inte för att man faktiskt är personlighetsstörd, utan för att dessa symtom är en del av utvecklingen mot den vuxna identiteten. Som tonåring är det fullt naturligt att ha ett svängigt humör och svårt att kontrollera sina impulser.  Ofta drabbas man av den första kärleken i livet – och det ska kännas starkt! Ofta lever man också (helt naturligt) ett turbulent liv, där kompisar och partners byts ut, man byter skola, kanske flyttar hemifrån och så vidare. Då är det också naturligt att kastas mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, på ett sätt som man kanske inte gör på samma sätt när man sitter i sitt radhus, med sitt fasta jobb och sitt äktenskap. Om dessa turbulenta tendenser kvarstår när man blir vuxen och man fortsätter att vara en tonåring fast man är 30 är det läge att söka hjälp och se om det kan vara så att man har borderline.

7) Hur bemöter man en person med borderline?

Svar: En person med borderline behöver väldigt tydliga regler och riktlinjer. Man kan se det som att när det kommer till känslor, relationer och humör är de fortfarande fast i tvåårstrottsen. De testar alla gränser som finns. Om man hela tiden har detta i bakhuvudet blir de lättare att förstå hur en borderlineperson fungerar. När de uppför sig illa är det för att de behöver kärlek, närhet och bekräftelse. Man måste vara väldigt tydlig mot en borderlineperson. Man måste hela tiden markera att man inte accepterar våld och hot. Man måste också markera att raseriutbrott och fula ord inte är något man tänker lyssna på. Samtidigt är det viktigt att bekräfta att man ser att personen mår dåligt. Ett exempel är att säga “Jag förstår att du inte mår bra just nu men jag tycker inte om när du kastar omkull möblerna så där och jag tänker inte acceptera att du kallar mig……. Jag tycker om dig precis som du är och vill jättegärna vara din vän/bror/syster/mamma/flickvän men jag tycker inte om hur du uppför dig. Ta din ilska och gå någon annanstans och kom tillbaka när det har gått över.” Då har du markerat att uppförandet inte är OK men samtidigt bekräftat att du tycker om personen i fråga.

8) Hur botar man borderline?

Svar: För att bli av med borderline behöver man professionell hjälp. Dialektisk beteendeterapi, DBT, är en form av kognitiv beteendeterapi som ofta används för att hjälpa personer med borderline. Då får man lära sig att hantera sina tankar och känslor på ett sätt som hjälper en att må bättre. En grund i DBT är att acceptera de känslorna och tankar man har. Det är viktigt att man lär sig att känslor inte är farliga och att de går över efter ett tag.  Samtidigt får man lära sig olika sätt att hantera dem som fungerar i vardagen. Att lära sig att man inte behöver agera på alla sina känslor utan att bara acceptera dem och låta dem vara är en viktig del av behandlingen. Man får också träna på att förändra beteenden som kan vara ett hinder i vardagen och i kontakten med andra. Tanken är att man ska få en bättre livskvalitet genom att lära sig nya sätt att hantera olika situationer.

9) Hur diagnostiseras borderline?

Svar: Borderline diagnostiseras av en utbildad terapeut. Det går till så att man träffas och terapeuten ställer en massa frågor till den som söker hjälp. Det är som en intervju utifrån ett färdigt formulär som terapeuten utgår från. Svaren på frågorna utvärderas sedan och används för att ställa en diagnos. I bland vill terapeuten gärna träffa någon anhörig till personen som söker hjälp för att höra hur de upplever personen i fråga.

10) Hur går man vidare från en borderlinerelation?

Svar: Det finns många saker att tänka på när man har vart tillsammans med en borderlineperson. Först är det själva uppbrottet som är kritiskt. Eftersom en borderlineperson har svårt att kontrollera sitt humör är det viktigt att uppbrottet sker på ett säkert sätt. Det bästa är om du har förberett din flytt i smyg så att du har en ny bostad och allt sådant klart. När du väl flyttar se till att göra det när din partner inte är hemma och se till att det går fort. Om du hellre vill flytta när din partner är hemma så att ni kan prata om möbler och annat så se till att ha en utomstående där som hjälper dig med flytten. Många personer med den här diagnosen har lättare att kontrollera sitt humör i närhet av främlingar. Lämna inte kvar något som är av personligt värde. Det är inte helt otänkbart att din partner skulle hålla dessa saker som gisslan för att kunna ha en fortsatt relation med dig eller rent av förstöra sakerna för att hämnas på dig. När du väl har flyttat är det viktigt att du ger dig själv tid (minst två månader) att tänka över din relation. Du behöver komma fram till vad det var som fick dig att välja en partner med borderline från första början. Du behöver komma på strategier för hur du skall göra för att inte välja en likadan partner i framtiden. Det kommer även att ta tid att helt lämna relationen för din före detta partner kommer förmodligen att göra allt i sin makt för att få dig tillbaka. Var beredd på att hen kan komma att kontakta dina arbetskamrater och vänner, även familjemedlemmar, i ett försök att smutskasta dig. Det kan vara bra att förbereda släkt och vänner på detta innan du bryter med din partner. Du kommer att behöva allt stöd du kan få.

11) Varför är borderline så illa för anhöriga?

Svar: Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring. För syskon kan det vara jobbigt att ett syskon hela tiden behöver mest uppmärksamhet och kan börja slåss eller kasta saker om de upplever att det andra syskonet får uppmärksamhet. Att hela tiden behöva stå tillbaka och behöva utstå våld om man inte gör det är inte roligt.

12) Bör man gifta sig eller bli ihop med en borderlineperson?

Svar: Om man överväger att starta ett förhållande med någon som har borderline är det viktigt att läsa på om diagnosen innan. Du måste veta vad du ger dig in på. Att vara tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom, oavsett vilken, är inte som att vara tillsammans med en person utan psykiska problem. Genom att läsa på kan du bilda dig en uppfattning om i fall du kan ställa upp på de problem som kan komma med diagnosen. Kan du t.ex. stå ut med att din partner har ett enormt bekräftelsebehov? Kan du tänka dig att svara på 15 SMS om dagen och att din partner blir jättearg eller galet orolig om du inte svara direkt, även om du sitter i möte eller är på spa med väninnorna? Bara du vet vad som väntar och kan svara “ja, det går jag med på” på alla de beteenden som följer med diagnosen så kan du absolut inleda ett förhållande med någon som har borderline. Se bara till att du vet vad du gör, för det är inte samma sak som ett förhållande med en frisk person.

13) Hur kan man hjälpa någon med borderline?

Svar: Det första man ska göra är att uppmuntra personen i fråga att söka professionell hjälp. Om personen redan har fått hjälp och går i terapi kan man hjälpa dem genom att finnas där när de behöver det. Borderlinepersoner har ett enormt bekräftelsebehov och uttrycker detta på ett ibland ganska klumpigt sätt. De kan t.ex. säga åt dig att dra åt h-vete när de egentligen menar “Tycker du om mig nog att stanna kvar trotts att jag ber dig dra åt skogen?” Genom att inte nappa på dessa utbrott utan i stället lugnt och sansat förklara för personen att “Jag tycker om dig precis som du är. Vill du hitta på något i helgen?” så har du hjälpt personen jättemycket. Personer med den här diagnosen behöver tonvis med uppmuntran från sin omgivning och behöver ständigt få bekräftat att de duger och att de är omtyckta. Kan du hjälpa till med det så hjälper du personen att må bättre.

14) Hur känns det att ha borderline?

 Svar: En person med borderline känner ofta att de inte duger. De har en väldigt negativ självbild och känner att ingen tycker om dem. Borderlinepersoner har även mycket svårt att lita på att vänner och släktingar ska stanna kvar hos dem. Dessutom har en person med borderline svår separationsångest. Blotta tanken på att bli lämnad av vänner eller en partner kan vara rent outhärdlig. Lägg sedan till ett mycket svårkontrollerat humör. En person med borderline kan bli arg som en tvååring i värsta trotsåldern för småsaker. Ofta är personen medveten om att beteendet inte är OK men kan inte stoppa sig själv. Många med borderline vittnar om att de skäms för sitt beteende.

15) Borderline, vad betyder det? Vad är borderline syndrom?

Svar: Borderline eller emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS) är en inte en psykisk sjukdom utan kallas för en personlighetsrubbning.  Vanliga symtom vid borderline är:

  • Personen har svår separationsångest. Personen har förvirrade tankar och känslor inför sig själv. Hen upplever ofta att självbilden inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om hen.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet, att hen inte duger något till.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som omgivningen uppfattar som överdriven.  Allt är svart eller vitt. En person kan inte vara snäll ibland och dum ibland. Det är antingen eller som gäller.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • Personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

16) Hur sårar man någon med borderline?

 Svar: Det är väldigt lätt att såra någon med borderline. Oftast är man inte ens medveten om att man har sårat personen i fråga innan det är för sent. Personer med borderline är väldigt lättstötta eftersom de har så lågt självförtroende och en väldigt negativ självbild. Minsta lilla ord kan förvridas till att betyda något negativt utan att det var så du menade. Att umgås med någon som har borderline är lite som att vandra genom ett minfält. Man vet aldrig när det smäller. Det bästa är att ställa in sig på att man kommer att såra personen i fråga många gånger och inte förebrå sig själv när det händer. Be om ursäkt för missförståndet men ha i bakhuvudet att du inte har gjort något fel. Det går inte att förutsäga vad som kommer att såra en person med borderline.

17) Hur tänker någon med borderline?

 Svar: En person med borderline känner ofta att de inte duger. De har en väldigt negativ självbild och känner att ingen tycker om dem. Borderlinepersoner har även mycket svårt att lita på att vänner och släktingar ska stanna kvar hos dem. Dessutom har en person med borderline svår separationsångest. Blotta tanken på att bli lämnad av vänner eller en partner kan vara rent outhärdlig. Lägg sedan till ett mycket svårkontrollerat humör. En person med borderline kan bli arg som en tvååring i värsta trotsåldern för småsaker. Ofta är personen medveten om att beteendet inte är OK men kan inte stoppa sig själv. Många med borderline vittnar om att de skäms för sitt beteende. Ofta tänker personer med borderline att ingen tycker om dem. Minsta småsak (som att ett svar på ett SMS dröjer i 10 minuter) kan leda till tankar som “Han svarar inte, han har tröttnat på mig!” Eller “Han har säkert hittat någon annan och tröttnat på mig!” Att personen i fråga kanske står i duschen och inte kan svara är inget som en borderlineperson tänker på. Att hela tiden tänka negativt vid minsta lilla är typiskt för en person med borderline.

18) Hur skyddar man sig bäst om någon har borderline?

 Svar: Enda sättet att skydda sig helt är att hålla sig borta från personer med borderline. Har man fått en vän med den här störningen är det bästa att klippa banden helt och undvika all form av kontakt. Byt telefonnummer om du måste och blockera personen på alla sociala medier. Var beredd på kontaktförsök via arbetskamrater, släktingar och gemensamma vänner. Håll dig undan och berätta för alla i din närhet att du inte önskar ha kontakt med den här personen.  Är det en nära släkting eller om det finns andra anledningar som gör att detta inte är möjligt måste du sätta upp tydliga gränser gentemot personen i fråga. Berätta tydligt vad som är acceptabelt beteende och vad som inte är det. Var hård och acceptera inte några avsteg från reglerna. Personer med borderline är experter på att tänja på gränserna. De är som tvååringar som testar vart gränsen går. Räkna med att personen i fråga kommer att fortsätta testa dina gränser för all framtid så var beredd på att vara uthållig och envis.

19) Är Borderline genetiskt eller något som är inlärt?

Svar: Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman eller pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. sannolikt ä det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline.

20) Hur vanligt är borderline? Hur vanligt är borderline i Sverige?

Svar: Det är beräknat att mellan 40 000–70 000 personer i Sverige har diagnosen borderline. Varje år får ca 350 personer i Sverige diagnosen borderline enligt en rapport som socialstyrelsen tagit fram åt Dagens Nyheter år 2012. Det faktiska antalet i dag är alltså något högre än dessa siffror. Det är vanligare att kvinnor får diagnosen än män. De som får diagnosen är oftast mellan 18–34 år.

21) Hur många har borderline?

Svar: Det är beräknat att mellan 40 000–70 000 personer i Sverige har diagnosen borderline. Varje år får ca 350 personer i Sverige diagnosen borderline enligt en rapport som socialstyrelsen tagit fram åt Dagens Nyheter. Det är vanligare att kvinnor får diagnosen än män. De som får diagnosen är oftast mellan 18–34 år. Bara i USA beräknas de finnas ca 4 miljoner människor med borderline. 75% av dem är kvinnor.

22) Hur yttrar sig borderline? Hur märker man det?

Svar: Borderline är en psykisk sjukdom som innebär att personen som är drabbad har svårt med relationer till andra människor. De har ett enormt bekräftelsebehov och är ofta en stor påfrestning för sin omgivning. Här är några drag som forskarna är överens om utmärker en person med borderline:

  • Personen har svår separationsångest. Personen har förvirrade tankar och känslor inför sig själv. Hen upplever ofta att självbilden inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om hen.
  • Personen upplever ofta en inre tomhet, att hen inte duger något till.
  • Personen har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat. Man kan vara jätteglad ena sekunden till att gråta 10 minuter senare.
  • Känslor för andra personer kan växla snabbt, från exempelvis intensiv beundran till att inte tycka om alls.
  • Personen kan känna en intensiv ilska inför något speciellt som omgivningen uppfattar som överdriven.   Allt är svart eller vitt. En person kan inte vara snäll ibland och dum ibland. Det är antingen eller som gäller.
  • Personen kan ibland bli väldigt misstänksam eller uppleva det som sker som overkligt.
  • Personen är impulsiv och kan exempelvis missbruka droger, sex, mat eller pengar.
  • Personen skär sig eller skadar dig själv på andra sätt. Personen kan även ha återkommande tankar på att ta sitt liv.

23) När går borderline över?

Svar: Med intensiv terapibehandling av en utbildad terapeut kan symtomen lindras så pass att en person med borderline kan leva ett normalt liv. Det krävs dock många timmar i terapi för att lära sig att hantera sina känslor och sina vanföreställningar. Man måste programmera om hjärnan så att den slutar tro det värsta i alla situationer. Man behöver också träna upp sin impulskontroll. Det går inte att “bota” borderline men det går att lära sig att ta kontrollen över sitt liv och sina känslor. Räkna med att det tar minst ett år innan man har full kontroll och att återfall efter det är mycket vanliga.

24) Vad är skillnaden mellan en psykopat och en borderline?

Svar: Jag hittade en artikel här som behandlar denna fråga. Läsvärd.

25) Varför finns anhörigföreningar för borderlineanhöriga?

Svar: Anhörigföreningar för personer som har en släkting eller partner med borderline är till för att skapa en trygg plats där anhöriga kan få prata om sjukdomen och dess konsekvenser. Eftersom en person som lider av borderline har extrem separationsångest leder detta till stora problem för alla i personens närhet. Dessutom har personer med borderline ofta dåligt självförtroende och en vana att nedvärdera sig själva. Denna kombination gör att de ofta stöter bort dem som är närmast genom att vara elaka eller säga att de inte vill vara med familjen. De gör detta för att de vill att alla ska övertala dem att vara kvar. Då får de bekräftelse på att andra runt omkring dem tycker om dem och då mår de bättre. Men för alla andra blir det jobbigt. Att ständigt behöva te emot en skur av otrevligheter bara för att din närstående mår dåligt och vill att du ska säga att du tycker om dem är inte roligt. Dessutom har borderlinepersoner svårt att kontrollera sitt humör och kan få vredesutbrott som en 2-åring. För syskon kan det vara jobbigt att ett syskon hela tiden behöver mest uppmärksamhet och kan börja slåss eller kasta saker om de upplever att det andra syskonet får uppmärksamhet. Att hela tiden behöva stå tillbaka och behöva utstå våld om man inte gör det, är inte roligt. På anhörigträffarna träffar man andra personer i samma situation. Där kan man få prata om problemen med andra som förstår hur det är. Att känna att man inte är ensam i en situation är till stor hjälp för många.

Borderline

 

26) Vad är skillnaden på bipolär och borderline?

Svar: Att vara bipolär kallas även för att vara manodepressiv och betyder att man i perioder är antingen manisk eller deprimerad.
Manisk är samma sak som att vara glad och uppåt och tro att allt man gör kommer att gå bra hur galet det än är. Vid de maniska perioderna kan man förlora omdömet och bete sig på ett sätt som skapar problem på jobbet eller i sin privata ekonomi. Man kanske startar ett företag och säger upp sig från jobbet utan att veta om företaget kommer att gå bra eller inte. Alla runt omkring kan se att det är galentyg men inte den som är inne i en manisk period.
När man är deprimerad kan allt kännas svårt och man förlorar sin livsglädje. Mellan perioderna av sjukdom brukar man må bättre och kan ofta leva som vanligt.
Varför man får bipolär sjukdom är fortfarande inte helt känt, men man vet att både arv och miljö spelar in. Förmodligen är flera gener inblandade vid utvecklingen av bipolär sjukdom. De som är bipolära har en rubbning i tillverkningen och omsättningen av viktiga proteiner i hjärnans celler. Om man har ärvt denna känslighet i hjärnan löper man en större risk att få sjukdomen om man råkar ut för saker som är psykiskt påfrestande.

Borderline är en annan psykisk sjukdom som framförallt innebär att man har problem med humörsvängningar, separationsångest och ett stort behov av yttre bekräftelse till följd av dåligt självförtroende och en negativ självbild. Många med borderline tycker så illa om sig själva att de funderar på att ta sitt eget liv. Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det finns viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman, pappan eller båda. Det finns en störning i hjärnans förmåga att hantera signalsubstanser i synapserna. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon förmodligen att överföra detta till sina barn. Sannolikt är det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline. Ett barn som föds utan denna avvikelse i hjärnans funktion kan däremot klara sig från att utveckla borderline även om uppväxtmiljön är allt annat än optimal. Troligast är alltså att genetik och miljö i samspel orsakar borderline.

27) Varför heter det borderline? Var kommer ordet ifrån?

Svar: Ordet “Borderline” introducerades först i USA 1938. Det var en term som användes av psykiatriker för att beskriva personer som låg på gränsen mellan olika diagnoser, mestadels psykos och neuros. Vid den tidpunkten behandlade men människor med neuros men inte de med psykos. Det har förändrats mycket sedan dess.

28) Varför ökar borderline? Ökar borderline bland människor?

Svar: Forskarna är inte helt ense om varför diagnosen borderline ökar, men ATT den ökar det är alla överens om. Det finns många faktorer som kan spela in. Det kan bero på att fler söker hjälp i dag och att de därför får diagnosen. Det kan också bero på att terapeuterna har blivit bättre på att ställa diagnos nu när det finns två tydliga dokument med frågor att utgå från. En tredje teori är att det helt enkelt blivit vanligare att människor utvecklar borderline på grund av ändrade livsvillkor. Förr i tiden hade många människor även i Sverige fullt upp med att arbeta och tjäna nog med pengar så att de kunde få mat på bordet. Man hade inte tid att tänka så mycket. Nu för tiden har de flesta inte det bekymret utan nästan alla i Sverige har tid över till att analysera sina liva, grubbla och fundera. Det skulle kunna vara så att alla människor skulle må bra av att inte gå runt och fundera så mycket utan bara vara glada för livet som det är och ta dagen som den kommer.

29) Kan barn få borderline?

Svar: Det finns forskare som anser att det är i barndomen och i den tidiga anknytningen till föräldrarna som grunden läggs till om man som vuxen kommer att utveckla borderline eller inte. I forskning har man sett att man ibland kan se de personlighetsdrag som senare i livet utvecklas till en personlighetsstörning redan hos barn. Men personlighetsstörningsdiagnoserna får inte sättas på barn, utan bara på vuxna. Anledningen till det är att man inte har utvecklat någon stabil personlighet förrän man är vuxen. Speciellt i tonåren är det mycket vanligt att man har symtom som liknar olika personlighetsstörningar. Inte för att man faktiskt är personlighetsstörd, utan för att dessa symtom är en del av utvecklingen mot den vuxna identiteten. Som tonåring är det fullt naturligt att ha ett svängigt humör och svårt att kontrollera sina impulser. Ofta drabbas man av den första kärleken i livet – och det ska kännas starkt! Ofta lever man också (helt naturligt) ett turbulent liv, där kompisar och partners byts ut, man byter skola, kanske flyttar hemifrån och så vidare. Då är det också naturligt att kastas mellan hopp och förtvivlan, glädje och sorg, på ett sätt som man kanske inte gör på samma sätt när man sitter i sitt radhus, med sitt fasta jobb och sitt äktenskap. Om dessa turbulenta tendenser kvarstår när man blir vuxen och man fortsätter att vara en tonåring fast man är 30 är det läge att söka hjälp och se om det kan vara så att man har borderline.

30) Vilka drabbas av borderline? Finns det en gemensam nämnare?

Svar: Forskarna är inte helt överens om varför man får borderline. Det fins viss forskning som säger att det skulle kunna vara ärftligt. Det finns bevis för att personer som har borderline har avvikelser i hjärnans funktioner som ofta återfinns även hos mamman, pappan eller båda. Det finns också forskning som tyder på att den tidiga relationen med mamman kan skapa denna problematik. Alltså kan uppväxtmiljön spela en stor roll för om någon ska utveckla borderline eller inte. Forskarna är rätt överens om att om mamman har obehandlad borderline kommer hon sannolikt att överföra detta till sina barn. Sannolikt är det en kombination av arv och miljö. Om man ärver avvikelsen i hjärnan måste man inte nödvändigtvis utveckla borderline men om man kombinerar detta med en uppväxtmiljö där det lilla barnet inte får lära sig hur man är mot andra och hur det känns att vara trygg och älskad, då kan hjärnan triggas och utveckla borderline. Ett barn som föds utan denna avvikelse i hjärnans funktion kan däremot klara sig från att utveckla borderline även om uppväxtmiljön är allt annat än optimal. Troligast är alltså att genetik och miljö i samspel orsakar borderline.

Hoppas att du hade glädje av den här texten och att några av dina frågor fick ett svar. Nu vet du nog tillräckligt om diagnosen borderline för att veta hur du ska gå vidare. Kanske är det någon specifik fråga du vill fördjupa dig i, eller något sidospår du vill utforska. Hur som helst har du nu påbörjat din resa mot kunskap om ett komplext psykiskt tillstånd. Den kunskapen har du glädje av resten av livet.

Jag är dålig på att skriva själv så jag har tagit hjälp av en frilansskribent. Jag korrekturläser alla artiklarna innan de publiceras men det kan finnas faktafel och annat som inte stämmer. Jag tar inget ansvar för detta. Uppsök alltid en komptent läkare om du har frågor rörande Borderline.